Åka på semester med vuxet barn?

Jag kan hålla med om att han och barnet kan åka på någon semester tillsammans. Problemet är att han bara har råd med en resa om året och då vill han baka ihop oss på den resan. De två är soldyrkare som älskar all inclusive, medan jag gillar både sol men även att hitta på något annat på resan. Det är ju därför det blir problem. 

Hade han kunnat resa först med barnet och sedan med mig så hade jag inte opponerat mig, men så är inte fallet. Därför vet jag inte hur man skall göra. Jag älskar Italien och Frankrike. De älskar Rhodos och Turkiet. Tycker samtidigt att om man är ett par så bör man göra iallafall en resa om året tillsammans. Det är jätteviktigt för mig. Det verkar som att ni andra inte alls tycker det är viktigt med vuxen egentid för att förhållandet i en sk bonusfamilj skall fungera.

Ni som reser med era barn som inte är en bonusfamilj behöver ju inte svara. Det är ju en helt annan sak att åka med sitt bonusbarn som man lärde känna när han var 13-14 år gammal. 

Normala 19 åringar borde inte vilja resa med sin styvmor och pappa som femte hjulet. Men alla är olika.

Det hänger väldigt mycket på min partner som har svårt att slita sig från sina barn. Har väl dåligt samvete eller Gud vet vad. Men en vuxen person förklarar för sina barn att en partner är en partner och den måste man vårda, liksom man måste vårda sina barn så länge de behöver. När man är 19 så behöver man inte resa med sina föräldrar eller umgås hela tiden.

Men sant, det är jag och min partner som har olika värderingar.

Skönt att höra att där finns andra "normala" människor här och inte bara curlande föräldrar som tycker att deras barn fortfarande är små barn när de är 19 år!!

Jag bokade resa för mig själv igår och det kändes bra. Han får ta det som han vill. Han kallar mig för egotrippad som bara tänker på mig själv, men jag har frågat honom så många gånger om an vill med. Han kan åka med sitt barn och jag kan möjligtvis följa med kanske till hösten på någon billigare charter resa eller nåt. Men nu i sommar så kostar deras typ av charter resor med all inclusive i juli runt 20.000 per person, och jag känner inte för att spendera så mycket pengar på att vara 5:e hjulet på en resa igen. Han får göra resan ensam med sin lille unge.

Varför han har så dåligt samvete och vill resa med detta vuxna barn är för att mamman var iväg på en liten resa tidigare i år och för att senaste resan för ett år sedan gjorde vi ensamma. Men detta barn har varit på 2 resor redan i år, även om det var utan papsen, så jag förstår inte problemet.

Dessa skilsmässo föräldrar har ständigt dåligt samvete för att inte göra tillräckligt för sina redan bortskämda barn. De gör dem en björntjänst. Låt ungen jobba istället och umgås med andra i samma ålder, så hade det blivit något av ungen istället.

Som sagt, jag har gjort som ni skrev, bokat egen resa. Han vet bara inte om detta ännu.

Detta barn måste han betala för, och ska bo tillsammans med oss. Varsågod och åk du med dina om du vill. Detta är ingenting som jag föredrar att betala 20.000 kr för. Vi behöver tid för oss själva, inte bara för att vi är styvföräldrar, utan för att alla föräldrar behöver egen tid och egenresor ibland för att fungera bra. Om vi fungerar bra och är lyckliga så blir vi också bra bonusföräldrar.

De som vill ägna hela sitt liv och tid åt redan vuxna barn får naturligtvis göra det. Det är uppenbarligen något som inte passar vissa av oss. Det kommer att skapa irritation hos mig när de två ska göra saker tillsammans och jag känner mig utanför. Bättre då att de åker ensamma och jag ensam på annat håll. Men min partner vill ha med mig överallt och blir arg om jag inte följer med eller åker själv.

Min partner VILL resa med mig, helst med hans barn, pga att han inte har så bra ekonomi att resa mer än en gång per år. Därför vill han slå två flugor i en smäll så att säga. Han vill inte resa ensam med sitt barn, så nej han utesluter inte mig på något sätt. Men han känner att de senaste två åren har han rest bara med mig pga coronan etc och då är det barnets tur. Jag känner att det inte är några problem om vi sedan hade åkt ensamma igen på någon resa, men så blir det troligtvis inte pga ekonomin.

Han ser inte att en bonusmamma inte uppskattar en resa för 20.000 kr lika mycket som han och tonåringen gör. Han har aldrig varit i min sits, som faktiskt har testat detta två gånger med barn och det fungerade inte alls.

Jag är inte bitter eller avundsjuk. Har bara lite svårt att förstå att ens en så stor tonåring VILL åka med mig och pappan, när man borde ha roligare med vänner tex. 
Sedan pushar jag för att DE ska åka tillsammans och jag åker själv, men det vill inte min partner. Han vill att jag ska med på alla resor.

Att träffa vuxna barn på middagar eller göra någon kortare resa ihop och andra saker är inga problem, men en charter resa med en tonåring och 2 förälskade vuxna är ingen hit i min värld.

Jag sa först att det är ok att vi reser en gång med hans barn om han och jag sedan åker själva. Trodde aldrig att detta vuxna barn skulle vilja åka med mig och pappan. Men det ville han, trots att det inte varit roligt tidigare. Pappan vill och barnet vill. Det är jag som tycker det är helt meningslöst att slösa 20.000 kr på en resa som jag redan vet att jag inte kommer njuta av pga dels charter och bara solande, men även att vi är 3 personer som bor i samma rum.

Som jag skrev innan så tycker jag inte alls att det är konstigt att pappan åker med sitt barn eller att jag åker med mitt vuxna barn. Men att ta med sin bonusmamma eller pappa är ändå annorlunda. Varken jag eller barnet uppskattar det.

Ja, det är av ekonomiska skäl som han inte kan ta 2 separata rum. Tonåringen är ok med detta, vilket är konstigt att man ändå väljer att vilja följa med. Det är nog både tonåringen och pappan som vill resa, men inte jag. Jag vill isåfall att de reser tillsammans detta år och vi gör en resa senare om han har råd.

Jag har inte heller råd att resa så mycket, och vill verkligen inte betala 20.000 kr för en resa med tonåringen till ett all inclusive ställe om jag måste välja en resa per år. Ser inget egoistiskt med detta alls. Han prioriterar att resa med sitt vuxna barn och jag prioriterar att resa med honom eller ensam. hade jag haft mer pengar så hade jag gjort båda sakerna.

Jag förstår inte hur man kan säga att det är barnens tur när det handlar om en snart 20 åring. Självklart kan de följa med, men det är väl ändå inte ett måste längre när barn är vuxna?! Iallafall inte i en bonusfamilj. Är man en kärnfamilj så kan jag förstå att det vuxna barnet ibland hänger med på vissa resor, men annars förstår jag inte alls vad som är problemet. Detta är inga 10 & 12 åringar vi pratar om, utan vuxet barn.

Jag tror att det handlar om dåligt samvete för att mamman gjorde en resa nyligen och inte han. Det är en ständig tävling mellan skilsmässoföräldrar om vem som ger mest så att man inte förlorar sitt barn till något bättre.

Han är rädd för att detta kanske är sista gången tonåringen vill följa med på en resa och därför prioriterar han detta, vilket jag måste förstå.

Exakt! :o

Jag har pratat och frågat pappan hur han ser på situationen men han "skäms" över att han prioriterar att resa med tonåringen tillsammans med mig än att resa ensam med mig, så därför skyddar han sig själv genom att bråka med mig istället och säga att jag är ego. Vi kan inte prata som vuxna, eftersom han skäms över att han curlar barnen, istället för att stå upp för hur han känner och tänker så att jag kan säga hur jag känner och tänker och därefter kan vi antingen mötas eller ta ett beslut om att det inte fungerar.

Denne man är ständigt livrädd att förlora mig och att förlora sina barn, så han är splittrad och har ständigt dåligt samvete för vad han än gör. Han borde inte skämmas över att han vill prioritera sina barn, men det gör han, eftersom många  kritiserat honom för det genom åren.

Isåfall måste han vara tydlig och säga att det är det viktigaste för honom, så att jag kan göra vad jag vill. 

Det är inte så att jag tycker det är onormalt kanske, men absolut inte så vanligt att en 19 åring ensam njuter av en bonusmamma och sin pappa i samma rum. 

Jag kan åka med mitt barn utan problem, men hen åker hellre med sin partner, vilket är det normala i min värld. Jag skulle dessutom aldrig ens våga be min partner att vilja åka med och själv betala 20 tusen för att tillbringa den veckan med mig och mitt vuxna barn. Inte en chans att jag utsätter honom för det.

Det var samma sak när mitt barn ville komma och bo hos oss i hans hus, så tillät han inte mitt vuxna barn att bo där om det var med sin partner, utan bara om hen sov över ensam. Det tyder ganska mycket på att det inte är lika roligt på andra hållet med styvbarn.

Om tonåringen tar med en kompis och de bor i ett separat rum så kanske jag ska fundera på det. min partner har nämligen föreslagit det nu. Men 20.000 kr ändå!?

Ja det undrar jag med!! Tror bara det är skitsnack. Bonusen lovade samma sak i maj månad, men hittade ingen som ville åka med.

Vad betyder detta uttryck? Är det normalt eller inte att åka med någon annans föräldrar för 20.000? Det känns osannolikt i min värld. Då åker man hellre till Mallis med polarna och har skitkul när man är 19!!