Mamma som blir martyr varje gång jag är lycklig, vad göra?

Jag är skild sen ett antal år tillbaka. Gick igenom en fruktansvärd skilsmässa med otrohet, flytt osv. Lyckades träffa en ny man efter en tid, men även det sket sig då det visade sig att han hade problem med alkohol och spel. Jag och exmannen har ett barn tillsammans. 

Min pappa gick bort i samma veva som jag skiljde mig, och min mamma blev änka. Hon var hemsk mot mig under tiden pappa gick bort och tog ut all sin bitterhet på mig. De senaste 2 åren har det dock varit bättre. Det sjuka är att hon har mått bättre då jag har varit singel. Då har hon varit glad och nöjd med livet Jag har haft några kortare förhållanden, men varje gång jag har någon ny blir hon elak, kort, bitter och tar ut allt sitt dåliga mående på mig med spydiga kommentarer osv. Nu har jag träffat en ny där det känns väldigt bra, det är seriöst. Mamma har då, som vanligt, återupptagit sin elaka sida och beter sig som ett bortskämt barn. Hur jag än beter mig, är snäll, omtänksam, blir arg tillbaka, försöker stötta osv, så fortsätter hon. Det är som att hon inte kan hantera att jag är lycklig och mår bra, och vill trycka ner mig. Jag har föreslagit flertalet ggr att hon ska söka hjälp men hon vägrar, Hon tar hellre ut all skit på mig. Jag har vid flera tillfällen hotat med att bryta kontakten om hon fortsätter, och då har hon agerat martyr och tyckt synd om sig själv och sagt att jag är en egoistisk dotter som bara tänker på mig själv osv. 

Jag har ingen mer än min mamma, ja förutom mitt barn då, så jag vill inte bryta kontakten heller. 
Är det någon som kan relatera och vet hur man ska agera? Känns otroligt jobbigt att jag inte får vara lycklig, utan att det ska göra min mamma olycklig.