• Anonym (besviken)

    Förvirrd

    Hej!
    Tack för insläppet, jag hoppas att jag kan skriva av mig lite här för jag känner mig djupt besviken och förvirrad.
    Jag är en man på 46 år gift med en kvinna på 45år, vi har två söner, som är  18 år resp 13 år. vi har två hundar också.
    Vi bor i villa och har jobb båda två.
    Allt börjad för två årsen med att min fru fick kontakt med en annan man, en gammal kille från gymnasiet.
    Jag började känna att något var fel så jag gjorde det som man inte får men jag snokade lite, och upptäckte en chatt; jag frågade henne vad hon höll på med men hon blå nekade och blev ledsen, så jag lät det vara någon vecka till och då hade jag mer bevis och då sade jag ifrån och hon tog åtsig och bad om ursäkt och blev väldigt ledsen. 
    Hon ville aldrig skada eller såra mig.

    Vi pratade om det och redde ut det.

    Men nu så för någon månad sen så började jag ana att något var fel, så jag kollade runt lite och åter igen så upptäckte jag att dom hade kontakt.
    Nu blev jag riktigt arg och hon blev inte heller glad för att jag hade snokat.

    Men nu säger hon att hon inte vet vad hon känner, utan att hon måste få fundera, det gör mig djupt frustrerad.
    Jag vet att hon har sökt efter honom var och varannan dag på fb dom senaste två åren.
    Henne ursäkt till att hon har tröttnat är att vi aldrig har roligt ihop,bara när vi träffar kompisar och att vi aldrig bråkar,

    Det är henne enda ursäkt.
    Men att hon kan vara borta en heldag med hundarna och sen komma hem till ett ny städat hus och att maten står på bordet det är tydligen inte värt något, 

    Eller att hon skickar ett sms och ber mig handla och börja med maten för hon ska i väg och gå med en kompis, jag gör gärna det för jag vill att hon ska var lycklig och glad.

    Hur jag en vänder och vrider på det i våra diskussioner vi har haft nu så kommer jag inte in på henne utan det är samma svar hela tiden.

    Personligen så tror jag att hon har en liten kris, hon ser inte vad hon har, och jag tror att det är en tredje part inblandad som vill ha henne av ett eget intresse.

    Ja det här var lite av min historia, jag svarar gärna på frågor och berättar mer.
    Tack

  • Svar på tråden Förvirrd
  • Anonym (besviken)
    Jonny55 skrev 2022-05-22 18:29:45 följande:

    Hur länge har ni vart ihop ?


    Vi har varit tillsamans i 24 år
  • Anonym (besviken)
    Anonym (Okey) skrev 2022-05-22 18:48:36 följande:

    Jag hade kastat ut henne och då kommer hon förstå vad hon hade. Oavsett hur jobbigt man har det i sitt äktenskap så gör man inte så som hon gjort mot dig. Hon är otrogen , vadå letar efter nån annan man ? Nä usch hitta dig en kvinna som uppskattar dig


    Ja jag vet,men jag har för mycket empati och kommer att må så dåligt om jag gör det, men jag mår ju inte bra av detta heller.
    För två år sedan så tyckte hon att hon fick uppskattning av den andra killen, men då sa jag hur tror du det känns för mig, när du har varit i väg hela dagen, kommer hem sätter dig och äter , tackar nätt och jämt för maten för att sedan lägga dig på soffan och halv sova; och så har det varit större delen av förhållandet, jag kräver inte att hon ska tacka mig på sina bara knän, men en kram och lite hjälp med att duka av, man är ju två på att driva förhållandet framåt.
  • Anonym (besviken)
    molly50 skrev 2022-05-22 19:10:29 följande:

    Jag måste säga att jag tycker det var sällsynt dåliga ursäkter.
    Ni bråkar aldrig. Skulle det vara något dåligt?
    Och ni har aldrig rolig tillsammans utan era kompisar.
    Har hon själv föreslagit att ni ska göra något kul tillsammans?
    Har hon överhuvudtaget tagit upp med dig att hon anser att ni har problem?
    Brister i kommunikationen brukar ju vara en vanlig orsak när sådana här saker händer.
    Men det är ju ingen ursäkt.
    Och jag tycker du ska fundera på om du verkligen vill fortsätta leva med en kvinna som inte respekterar dig mer än så.
    Du förtjänar bättre. 


    Tack för din text! :)
    Jag håller med dig, ursäkterna är så dåliga, för det är allt hon säger för hon kan inte klaga på mig på något annat sätt, jag har alltid hjälpt till med grabbarna, hundarna och allt vad som är i hemmet.
    Men jag tror inte att det är hennes ordval, utan allt det här kommer från den andra snubben som har ett eget intresse i henne, han skiljde sig i höstas.
    Och då för två årsedan så ville han att vi skulle skiljas så min fru och han kunde bli ihop. men då sa hon blankt nej.
    Nej hon har aldrig tagit upp att vi har problem, men nu säger hon att det inte går att diskutera med mig, för jag blir sur.
  • Anonym (besviken)
    Anonym (Stina) skrev 2022-05-22 20:39:48 följande:

    Det är väldigt svårt det här Besviken. 


    Ett förhållande kräver alltid en insats och underhållsarbete. Känslor och insats kan gå i vågor. Då är det oftast optimalt om den ena tar lite större engagemang en period och sedan är det ombytta roller. 


    Jag och min man bråkar heller aldrig. Vi kan vara oeniga men jag ser ingen poäng i att bråka om saker för det. Vi lägger fram vår syn på saken. Sen om vår oenighet är en så enkel sak som nytt soffinköp då får det vänta tills vi kan komma överens om en soffa vi båda kan accepter. Nu var det extremt enkelt exempel men jag hoppas du förstår hur jag menar. 


    När det kommer till eventuella känslor till en annan man så kan det säkert ställa till det. Jag har dragits till andra (någon ny bekant man klickar väldigt bra med eller en kollega som tänker precis som jag) men det har för min del inte betytt något mer än det är en starkare dragning (den blir vänskaplig eftersom jag har en partner redan. Hade jag varit singel kanske det skulle vara en annan sak. Vad vet jag). Jag tror det kan bli väldigt komplicerat om man känner starka känslor för en annan än sin man. Nu har inte jag hela bilden men utifrån vad du skriver så ä min uppfattning att din fru nog känner extra starka känslor för den mannen. Det behöver inte betyda att känslorna för dig svalat. 


    Sen kan det här känslorna för en annan man vara på grund av eller delvis på grund av någon medelålderskris. Vi hade en bekant vars fru lämnade sin man för livet blivit tråkigt (de hade varit tillsammans sen gymnasiet). Hon tyckte han var tråkig (det är han inte alls. Han är väldigt eftertänksam och smart men lågmäld och är lätt att förbise om man inte aktivt tar kontakt. Han är extremt hemmakär). Hon lämnade för en annan men ångrade sig snabbt. Det blev inte de två igen. 


    Jag är ledsen om detta inte var så mycket till hjälp men det enda vi här på fl kan bidra med är vår uppfattning, egna eller andras erfarenheter och bollplank. 


    Förstår att du är besviken och förvirrad och känner sig maktlös. Oavsett utgång av det här så går det att finna ett bra liv med eller utan din fru. Hoppa det löser sig! 


    Hej! Tack för ditt svar!
    Jo jag är med på vad du menar.
    Men det som förvånar mig nu är att jag har aldrig upplevt henne som att hon har saknat något, utan det har kommit den senaste tiden.
    Och hon ältar bara samma sak hela tiden, det jag skrev tidigare.
    Hon har fått som hon velat i och runt huset, och mycket för att jag gillar att ha projekt med huset och tomten.
    Jag har aldrig stått i vägen om hon har velat åka med sina kompisar, hade inga problem med det heller när grabbarna var små.
  • Anonym (besviken)
    Anonym (Okey) skrev 2022-05-22 22:01:41 följande:

    Du måste säga ifrån till henne. Du är konflikträdd. Jobba på dig själv och kasta ut henne,  du kan bara inte acceptera det hon gör mot dig. Du kommer att må sämre en va du redan gör.  Om han killen vill ha henne seriöst hon hade redan lämnat dig. För din egna skull så hitta din styrka och jobba på ditt självförtroende och gör dig av med henne.  Du är för bra för henne !


    Haha ja du har helt rätt; jag är lite konflikträdd.
    Men nu när jag har fått ventilera mig här på forumet så känns saker och ting mycket bättre, och ja jag tänker stärka mig själv.
    När jag var som mest arg tidigare i veckan så sa jag att jag tänker inte ställa upp på henne, hon behöver hjälp med hundarna på dagarna, att dom får komma ut, det fixar jag, hon åker i väg med en hund och den andra är hemma, då är det jag som tar hand om den, hon har högre bensinkostnader än vad jag har och då sa jag att det vill inte jag vara med att betala på, vilket jag aldrig har diskuterat tidigare, men då blev jag anklagd för att hota henne, jag sa också att jag känner mig utnyttjad, ja då var det också fel.
    Tack för ditt svar
  • Anonym (besviken)
    Anonym (Stina) skrev 2022-05-22 21:46:01 följande:

    Det kan också vara så att om man har det bra eller för bra (eller hur man nu ska formulera sig) så blir man lite blind och inte ser värdet i det. Det kan vara lättare att uppskatta det goda om man har svackor eller dåliga inslag i livet (som småtjafs). 


    Sen kan en annan upplevelse av att alltid få som man vill vara att hon upplever att du inte är engagerad och således tycks sakna något eller att du kommer med dina synpunkter? Vet inte om det är så. Kom att tänka på en person jag träffade en gång som var ganska dominant, krävande och fick utbrott om man inte gjorde som hon ville. Vid något tillfälle sa hon att hon önskade någon kunde säga emot eller ifrågasätta henne men det var aldrig någon som
    vågade. Jag menar inte att du eller hon skulle vara översittare utan bara att man kan sakna eller önska ett annat bemötande än det man får. 


    Oavsett så låter det mer som en förvirring kring känslor och en medelålderskris. Vad tror du hon skulle uppskattat? En resa till Grekland i sommar? Något annat spontant, oväntat du kan försöka överraska med för att se om det där hon saknar kan skapas i ert förhållande? Eller är det en dålig idé tror du? 


    Nja resa vet jag inte om det känns så lockande, jag kan inte lita på henne, om du förstår, hon har tagit alldeles för mycket avstånd i från mig.
    Om hon vill ha något, fixat i huset/tomten så är det jag som räknar på tapet, färg, ritade om köket, vart växthuset skulle stå, så nog är jag engagerad.
  • Anonym (besviken)
    Anonym (FYI) skrev 2022-05-23 12:01:15 följande:

    Förstår inte riktigt. Är det frågan om en fysisk otrohet som du fått reda på/snokat upp. Eller är det "bara" chatt/känslotrohet? Lika illa kanske, men ändå en stor skillnad.


    Ja du idag vet jag inte riktigt. 
    Men för två år sedan så var det chatt det rörde sig om, då kunde jag läsa större delen av chattarna, och då avfärda min fru hans alla påstötningar för att träffas. Men han ville skiljas för han hade det så dåligt i sitt äktenskap, så han tjatade på att hon skulle göra slut med mig, sen skiljde han sig.
    Han hade fått henne att synas och må så bra.
    Den här gången har jag inte kommit åt chattar utan bara sett att dom har kontakt, och den här gången blev hon inte besviken på sig själv utan på mig, jag är hennes värsta persson nu, jag står i vägen för hennes nya liv.
  • Anonym (besviken)
    molly50 skrev 2022-05-23 08:53:42 följande:
    Av ren nyfikenhet. På vilket sätt är det att hota henne när du säger att du inte vill vara med och betala hennes bensin?
    Hon kan ju inte heller förvänta sig att hon ska bli behandlad som om inget hänt efter vad hon har gjort.
    Riktigt så funkar det inte.
    Jag håller med de som skriver att ni kanske ska prova parterapi.
    Det kan vara bra oavsett om ni tänker fortsätta tillsammans eller gå skilda vägar.
    Ni behöver prata igenom det här ordentligt.
    Ja du vet hur det blir i affekt, man försvarar sig så gott det går.
    Hon har inget annat att sätta dit mig för så att säga, alla våra bekanta har sakt i alla tider att hon har det så bra du fixar med allt.
    Men jag tror inte att hon ser vad hon har,jag tror att hon aldrig kommer att bli nöjd.
    Vi har 2st friska barn 2st friska hundar, villa,pool, bilar,jobb, vi har bra med gemensamma vänner.
    Tack för dina svar dom stärker mig
  • Anonym (besviken)

    Hej!
    Tack för  alla era svar, när jag läser det så stärker det mig i mitt beslut, men samtidigt tar det emot att bara slänga alla år i sopporna.
    Det var som en kompis till oss sa, hon är din trygghet hon har inga andra,
    Hennes båda föräldrar är borta och kontakten med systern är så där, jag har mina föräldrar i livet och dom har hjälpt oss, jag har även bra kontakt med min bror.
    Det är dom som vi firar högttider med, så det tar emot att ställa henne på bar backe, men jag förstår vad ni skriver och jag försöker att bearbeta det så mycket jag kan, det har varit väldigt bra att få skriva med er, det fortsätter jag gärna med.

    Hur som helst nu kommer vi nog inte ses förens på lördag, vi kommer att gå om varandra med jobben.
    Så på lördag eller söndag får jag ta upp delar av allt detta, men jag vet att jag kommer få ta skit.
    Men jag tänker säga det att nu får hon nog börja tänka om ordentligt, sen får hon ta det som hon vill, och jag har aldrig velat hota henne som hon påstår utan jag tänker börja tänka mer på mig själv,  att inte dela på bensinnotan att inte gå med hundarna på morgonen eller åka hem på lunchen, jag tänker inte vara hennes lilla betjänt, det är så det känns nu.

Svar på tråden Förvirrd