Förvirrd

Hur länge har ni vart ihop ?

Jag hade kastat ut henne och då kommer hon förstå vad hon hade. Oavsett hur jobbigt man har det i sitt äktenskap så gör man inte så som hon gjort mot dig. Hon är otrogen , vadå letar efter nån annan man ? Nä usch hitta dig en kvinna som uppskattar dig

Hon har tröttnat på dig, är inte attraherad längre och tar dig för given. Ett argument som att "du är tråkig för att ni aldrig bråkar" är ju hårresande och säger egentligen allt. Jag hade verkligen tvekat om jag vill ha en sån kvinna i mitt liv längre?

Ett tydligt samtal där hon måste få ur sig var hon vill är ett måste för att fortsätta.

Jag måste säga att jag tycker det var sällsynt dåliga ursäkter.
Ni bråkar aldrig. Skulle det vara något dåligt?
Och ni har aldrig rolig tillsammans utan era kompisar.
Har hon själv föreslagit att ni ska göra något kul tillsammans?
Har hon överhuvudtaget tagit upp med dig att hon anser att ni har problem?
Brister i kommunikationen brukar ju vara en vanlig orsak när sådana här saker händer.
Men det är ju ingen ursäkt.
Och jag tycker du ska fundera på om du verkligen vill fortsätta leva med en kvinna som inte respekterar dig mer än så.
Du förtjänar bättre. 

Vi har varit tillsamans i 24 år

Ja jag vet,men jag har för mycket empati och kommer att må så dåligt om jag gör det, men jag mår ju inte bra av detta heller.
För två år sedan så tyckte hon att hon fick uppskattning av den andra killen, men då sa jag hur tror du det känns för mig, när du har varit i väg hela dagen, kommer hem sätter dig och äter , tackar nätt och jämt för maten för att sedan lägga dig på soffan och halv sova; och så har det varit större delen av förhållandet, jag kräver inte att hon ska tacka mig på sina bara knän, men en kram och lite hjälp med att duka av, man är ju två på att driva förhållandet framåt.

Tack för din text! :)
Jag håller med dig, ursäkterna är så dåliga, för det är allt hon säger för hon kan inte klaga på mig på något annat sätt, jag har alltid hjälpt till med grabbarna, hundarna och allt vad som är i hemmet.
Men jag tror inte att det är hennes ordval, utan allt det här kommer från den andra snubben som har ett eget intresse i henne, han skiljde sig i höstas.
Och då för två årsedan så ville han att vi skulle skiljas så min fru och han kunde bli ihop. men då sa hon blankt nej.
Nej hon har aldrig tagit upp att vi har problem, men nu säger hon att det inte går att diskutera med mig, för jag blir sur.

Det är väldigt svårt det här Besviken. 

Ett förhållande kräver alltid en insats och underhållsarbete. Känslor och insats kan gå i vågor. Då är det oftast optimalt om den ena tar lite större engagemang en period och sedan är det ombytta roller. 

Jag och min man bråkar heller aldrig. Vi kan vara oeniga men jag ser ingen poäng i att bråka om saker för det. Vi lägger fram vår syn på saken. Sen om vår oenighet är en så enkel sak som nytt soffinköp då får det vänta tills vi kan komma överens om en soffa vi båda kan accepter. Nu var det extremt enkelt exempel men jag hoppas du förstår hur jag menar. 

När det kommer till eventuella känslor till en annan man så kan det säkert ställa till det. Jag har dragits till andra (någon ny bekant man klickar väldigt bra med eller en kollega som tänker precis som jag) men det har för min del inte betytt något mer än det är en starkare dragning (den blir vänskaplig eftersom jag har en partner redan. Hade jag varit singel kanske det skulle vara en annan sak. Vad vet jag). Jag tror det kan bli väldigt komplicerat om man känner starka känslor för en annan än sin man. Nu har inte jag hela bilden men utifrån vad du skriver så ä min uppfattning att din fru nog känner extra starka känslor för den mannen. Det behöver inte betyda att känslorna för dig svalat. 

Sen kan det här känslorna för en annan man vara på grund av eller delvis på grund av någon medelålderskris. Vi hade en bekant vars fru lämnade sin man för livet blivit tråkigt (de hade varit tillsammans sen gymnasiet). Hon tyckte han var tråkig (det är han inte alls. Han är väldigt eftertänksam och smart men lågmäld och är lätt att förbise om man inte aktivt tar kontakt. Han är extremt hemmakär). Hon lämnade för en annan men ångrade sig snabbt. Det blev inte de två igen. 

Jag är ledsen om detta inte var så mycket till hjälp men det enda vi här på fl kan bidra med är vår uppfattning, egna eller andras erfarenheter och bollplank. 

Förstår att du är besviken och förvirrad och känner sig maktlös. Oavsett utgång av det här så går det att finna ett bra liv med eller utan din fru. Hoppa det löser sig! 

Ja,det måste jag faktiskt säga att de var.
Och hur kan hon säga att det inte går att diskutera med dig om hon aldrig ens har tagit upp att hon tycker ni har problem?
Om du blir sur på henne så är det väl inte så konstigt som hon beter sig. 

Hej! Tack för ditt svar!
Jo jag är med på vad du menar.
Men det som förvånar mig nu är att jag har aldrig upplevt henne som att hon har saknat något, utan det har kommit den senaste tiden.
Och hon ältar bara samma sak hela tiden, det jag skrev tidigare.
Hon har fått som hon velat i och runt huset, och mycket för att jag gillar att ha projekt med huset och tomten.
Jag har aldrig stått i vägen om hon har velat åka med sina kompisar, hade inga problem med det heller när grabbarna var små.