Brandman

Jag lever med en brandman. FD deltid, numera heltid. Och jag förstår förstås det praktiska problemet med att ni inte har samma frihet. Men jag "ser inte problemet". Alltså hur kan det inte gå att lösa detta när det handlar om en vecka av fyra? Ni kanske får ändra mindset och tänka att det här faktiskt är en insats som hela familjen gör. Och precis som man pratar om tex. skola inför barn så är det jätteviktigt hur man talar om hans arbete som deltidsbrandman, vad det innebär. Hur viktigt det är att vi alla som har något slags kompetens eller förmåga gör det vi kan för att hjälpa andra. Jag kan förstå att man gärna vill snacka ner detta, prata om hur pappa ställer till det och nej nu kan vi inte göra det här för pappa har jour. Men försök att inte göra det. Det är som sagt en helg av fyra, du får försöka styra dina aktiviteter till övriga veckor så gott det går om du inte kan ta med dig barnen eller har någon annan som kan vara med dem en kväll eller två. Den helgen min man hade jour så hade vi ofta middagsbjudningar eller "playdates" hos oss och det var inga problem alls. Dels för att det ju inte måste komma larm just den kvällen/dagen gästerna var hos oss.  Men också för att det var vår verklighet. "Någon" måst ju komma när det brinner eller åka på hjärtstopp eller bilolyckor.

Nu med min mans heltidsschema så är han förstås mer fri mellan sina pass då han inte har jour. Men likaväl så är det hans schema som är basen i hela vår familj. Hur han jobbar avgör vilka lov vi tar ledigt, vilka högtider som kan firas gemensamt, hur somrarna blir. Men det spelar ingen roll, det är hans kall i livet att göra detta och han vore inte samma person om han inte vore inom räddningstjänsten. Och det finns även många fördelar, som lediga dagar inne i veckorna, möjlighet att byta till sig långledigheter internt mellan grupperna osv.