Här samlas alla nattugglor!

Usch. Jag har legat sömnlös hela natten. 

Bröt våndan genom att titta på lite tv men det hjälpte inte min möjlighet att somna.

Snart är det morgon och dagen måste börja. Man vill ju inte slösa bort en dag.

Hoppas ni som läser sovit gott och får en fin dag. 

Gräv inte ned er grubblerier. 

Nattsudd. Eller jag vet att många inte ens funderat På att lägga sig vid den här tiden men jag brukar somna tidigt och vakna ännu tidigare. Men nu är jag faktiskt vaken Utan att ha haft mitt första sömnpass.

Det är inte sömnlöshet, jag har helt enkelt hållit mig vaken. Jag har legat i sängen och läst. Förr löste jag hur mycket som helst men nu blir det inte så ofta. Det är mobilens fel. Det är för enkelt. Hjärnan blir lat. Jag fick stålsätta mig för att läsa mer än ett kapitel.

Hjärnan blir så understimulerad av en bok när man jämför med en mobil. Det är något jag inte gillar. Det tog nog en halvtimme minst innan hjärnan slutade fara omkring i annat medans jag läste. Det var precis som att jag fick kalibrera om den. 

Jag måste sluta släpa runt på den där skärmen. Den tar verkligen bort en hel del livskvalitet. Även om den också förenklar vardagen rätt rejält. Jag funderade på att köpa en sån där knapptelefon för att komma ifrån men sen är det allt det där man tycker man måste ha. Meddelnden från barnens skolapp, räkningar via Kivra och en massa annat. Jag kan ju lägga den någonstans och gå och checka av läget ibland. Annars försöker jag ha så många notiser som möjligt på av. Men det där att den alltid är bredvid en. Alltid redo att scrollas.
Det är en känsla av att bli kontrollerad. Att det fria valet av att ha en telefon inte är så himla fritt.

Nu ska jag sova. 

Godnatt 

Hösten är fin, riktigt fin. Det finns ett ord som jag inte tror att ni använder i den betydelsen, i så fall skulle jag bli förvånad, ordet är ruska. Det betyder helt enkelt den färgprakt som blir om hösten, då löven går från grönt till gult, orange och rött. Hösten är i övrigt fin också, sval höstdimma som sedan övergår i sol, frisk och klar luft. Flugan har jag inte läst. Bananflugor har jag odlat, fast det var ett tag sedan. Vad sku man nu läsa? Nåja, man får väl leta och hitta något tilltalande.

Kära internetvänner,
Jag har, efter en barrunda, vaknat upp med en sjuhelsikes ångest. Jag vet att jag alltid gör det efter att ha druckit minsta lilla så att jag ändå tillåter mig själv att dricka gör att självföraktet slår i taket.

Det är inte så att jag beter mig illa eller säger elaka saker på fyllan men ändå kommer de här känslorna till mig varenda gång. Sen finns det så klart triggers jag sagt som förstärker det, till exempel att jag skvallrat om någon eller liknande. Jag har för mig själv ganska strikta levnadsregler vilket gör att jag dömer mig själv rejält hårt när dessa bryts. 

Jag vet att det här inte är någon problemtråd och jag kan känna nu när jag skriver detta att det kanske inte passar eftersom jag inte vill belasta er ytterligare med mina problem, vilket jag också dömer mig själv för. Men jag har liksom ingen annan plats att få sätta det på pränt.

Jag misstänker att det är något kemiskt i hjärnan som gör att det blir så här efter intag av alkohol. Det är precis som att hjärnan ska ta igen allt den missat när den varit lite frånkopplad en stund.