Jag borde lämna men kan inte??

Nu ska jag vara lite motvalls. Du har ingen aning om ifall det blir bättre med den andre killen. 

Givetvis känns det så eftersom du tappat känslorna för din man, men det blir vardag med den nye mannen också. 

Om du verkligen till 100% är säker på att ni ska gå isär så börja i rätt ände. 

Avsluta med den nye mannen och tala om att ni får höras igen när du avslutat den relationen du är i helt och hållet. Dvs bor själv, det har ordnat sig med umgänge och allt.

Hur tänker du kring boendet? Ska du flytta? Ska han flytta? Båda? Den som får boendet för barnet, dvs där barnen är skrivna, även om de sen bor lika mycket hos båda, har rätt till bostadsbidrag om kriterierna uppfylls. 

Om ni äger boendet och det är köpt med tanke att ni ska bo där tillsamman och inte har något skrivet så har du rätt till halva värdet av bostaden och bohaget oavsett vem som har betalat. 

Ställ dig i bostadskö överallt om du ska försöka hyra något, kolla annonser på kvalster.se, ring de privata värdarna, en del av dem har inget kösystem utan de väljer den de vill ha som hyresgäst själva. Förklara din situation så kanske du får förtur. 

Ställ honom i bostadskö om han är den som ska flytta (om han inte gör det själv) och ge honom ett uppsägningskontrakt (3 månader har han rätt till) 

Gör ett förslag på umgängesavtal med tid för hämtning/lämning, vem som hämtar/lämnar, hur ni ska göra med lov etc. 

Var stark och rakt på sak. Jag vill inte mer. Det finns ingen chans till återförening. Tänk på att du har redan sörjt klart, han börjar sitt sorgearbete kring förhållandet när han får definitivt besked så var absolut vänlig, men saklig så att han inte får falska förhoppningar. Soc tex inte i samma säng osv.