Heartbreak

När en kille jag träffade i ett år var otrogen. Han kastade så mycket skit på mig så det var helt galet. Alla hemska ord man kan komma på sa han, bröt ned mig totalt. Jag gjorde ju ingenting heller , mer än frågade om han hade någon annan då jag kom på det. Han kallade mig ord som psykfall, störd, efterbliven, idiot, äckel, ful osv. Han ljög i mitt ansikte och sa att han aldrig har ens hållt på med mig eller träffat mig och skrattade samtidigt. Att det var var något jag hittat på själv. Men när jag började gråta sa han att han bara skojade. Försökte jag släppa honom och om jag slutade svara, skickade han flera nya sms där han kallade mig fula saker igen. Nästa sekund sa han att jag var världens snällaste och finaste tjej. 

Hela situationen var bara helt ofattbar. Har nu i efterhand fått veta att han hade hört rykten om mig och det var därför han gjorde som han gjorde, han försökte kräva att jag skulle erkänna att jag var störd. Att det var något fel på mig. 

Men det var ju inte det. Besvär med ångest har jag. Men inte mer än Så. Det är ju dessutom kanske inget man säger det första man gör till någon man tror är otrogen.

Så själva otroheten brydde jag mig inte så mycket om. Det var skönt när jag en dag såg henne där och kunde släppa det. Det var liksom som jag trodde hela tiden. Hon tror väl På honom, att jag bara var en störd tjej som var efter honom. Men han var otrogen mot henne med. Men det för hon väl tro isåfall. Det som gjorde mest ont var dessa fula ord och lögner.