Anonym (Ceci) skrev 2022-03-26 06:43:31 följande:
För mig är det stor skillnad på att göra abort för att man av något skäl inte vill eller kan ha barn över huvet taget, och att, som TS, vilja ha barn men bara om barnet lever upp till hennes högt ställda krav på perfektion.
Det är inte abort som företeelse jag är emot (förenklat uttryck, för min relation till abort är mer komplicerad än så) utan rangordningen av människor där en människa som har en sned fot av TS inte ens anses värd att leva. Det är inställningen till funktionshinder jag reagerar starkt emot. Den liknar otäcka gamla teorier om rashygien/eugenik från en inte särskilt avlägsen tid där personer med funktionshinder skulle gömmas undan och oönskade individer tvångssteriliserades. Vi får aldrig glömma vad den rörelsen orsakade och aldrig låta den människosynen få en chans att komma tillbaka.
Här tycker jag tvärtom. Det är mycket hemskare att en mamma låter ha ihjäl ett fullt friskt barn, som skulle ha haft alla livets möjligheter om det fått leva, för att hon inte hade festat färdigt än, eller ville komma upp i en viss lönegrad först. Än att man tar bort ett barn som skulle ha blivit gravt handikappat och fått ett svårt liv, som kanske inte varit så mycket värt FÖR INDIVIDEN SJÄLV.
...och sedan är det ju även så, att om ett par eller en ensamstående mamma inte tror sig om att orka med ett barn till, utan funderar på abort, så blir det inte precis enklare om barnet dessutom är handikappat... Det vore ju också märkligt, om det är tillåtet att ta bort det tredje barnet för att man känner att man inte orkar med ett tredje barn, men hinner man få veta att barnet dessutom har Downs Syndrom eller har ryggmärgsbråck och därför kommer att bli mycket mer arbetskrävande än ett friskt barn - då får man INTE ta bort det..???
...fast vad gäller TS' barn så är det fysiska problemet så relativt litet, eftersom det går att behandla idag, att jag tycker att det inte borde vara en faktor alls. Annat än om det är så att det finns problem hos föräldrarna, så att det blir väldigt svårt för dem att passa tider, att verkligen komma iväg till läkare och sjukhus, att följa råd om bandage som ska bytas, träning av foten o.s.v.. Alla klarar ju inte sådant. De ids inte, de glömmer bort, det blir inte av o.s.v..
