Panikångest! Jag blir inte fri!?

Eftersom ångest inte är något farligt (utan faktiskt något nödvändigt) så handlar det ju inte om att bli av med den, utan att kunna hantera den.
Det är ju det som KBT-behandling handlar väldigt mycket om. Att hitta strategier att leva trots risk för ångest och med sin ångest. 

Jag har haft panikångest sedan jag var typ 11, kanske även innan bara att jag inte hade ord för det.
Jag kan få rejäla tuffa ångestanfall men har lärt mig att leva med dem och framförallt leva mig igenom dem. Nu kommer de mindre sällan och framförallt så har de minskat i styrka och längd.
Det är svårt att föreställa sig så jag kan verkligen förstå din skepticism. Men ju mer man lär sig om ångest, framförallt att den blir värre ju mer man försöker undvika den desto lättare blir det.

Jag har bara medicinerat mot ångest en kort period i mitt liv, när jag levde under hot. Jag medicinerade typ några dagar och återgick sedan till mina "vanliga" strategier.

Det som är viktigt att veta är att det inte finns någon quick-fix och det handlar mycket om din inställning (eftersom det är du som ska göra jobbet, terapeuten kan fungera som stöd och som lots)
Jobbet handlar ju om att ändra dina tankar och på så sätt få ner ångesten.

Det handlar även om att göra sådant som gör att man mår bra som att sova bra, äta bra, motionera, varva ner hjärnan och göra roliga saker.

Lycka till

KBT är inte klassisk samtalsterapi utan mer att du får övningar/läxor som du ska göra utifrån överenskomna mål.
Det är alltså inte riktigt att träffa någon att prata med...
Där tror jag din läkare nog har rätt att det kanske inte blir så hjälpsamt för dig, då ADDn kanske gör att du har svårt med fokus under långa samtal men även att det inte blir något konkret i de stunder du har ångest.

KBT handlar mycket om att hitta sambandet mellan dina tankar och din ångest, utveckla sunda strategier i de stunder som du får ångest, öva på dem och sen utvärdera.

Att ha samma läkare länge kan vara jättebra för man känner sig trygg samtidigt som det ju efter tag kan bli lite slentrian och brist på nya infallsvinklar. Läkaren tror sig redan veta svaren om vad som fungerar och inte fungerar och ställer inte samma skarpa frågor som en ny kontakt skulle göra.

Absolut.
Att ha läkare länge behöver inte vara dåligt MEN det kan bli det om läkaren slutar ställa frågor för hen känner sin patient lite för väl att nya ideer/infallsvinklar aldrig får komma fram.

Läkarens jobb är ju att tillsammans med patienten utvärdera det man testat, komma på nya behandlingsformer att testa och skicka nödvändiga remisser och så länge hen ständigt är nyfiken att testa nytt och kanske testa nya kombinationer av behandlingar så finns det ju ingen anledning att byta.

Precis vad jag anade...med koncentrationen alltså...

Ångesten är ju dock på riktigt så jag förstår att just de tankarna inte hjälper....

Jag är ju inte expert på din ångest (inte alltid på min egen....men har i alla fall hittat sätt att leva med och genom den). Jag har alltså ångest men är inte begränsad av den. Jag mest noterar det som händer och har numera oftast koll på varför, andas igenom det värsta men undviker ingenting längre, hur stark ångest jag än har. 
Jag har levt med oro för allt hela mitt liv och aktivt undvikit saker som jag inte känt mig säker på. Oroat mig för varje steg, övertänkt allting, alla risker, alla hinder.

För mig är det en sådan befrielse att inte leva så längre.

Och har ju ingen aning  hur det kommer att bli för dig med KBT men jag vill ändå skänka lite hopp om att det kan gå.
Och bara det faktum att du enträget går på gym trots ångest ger mig en hint om att du nog kan få det att fungera...

Inte längre men tidigare så kunde den verkligen det.
Fruktansvärt när man knappt kan andas, fokusera blicken eller svårt att göra nåt vettigt.

Det som hjälpte mig med KBTn var ju att få hjälp med vilka tankar som kunde hjälpa och vilka tankar som gjorde det värre.
Även hur just jag kan hantera och förebygga.

En del strategier kan ju ge mer ångest i början som t.ex meditation.
Men nu får jag inte det (och det var bara i början) och känner att de dagar jag hunnit meditera så får jag mindre ångest för sånt som jag verkligen brukar reagera på.

Alla är olika och jag hoppas att du hittar det som fungerar för just dig.

 

Och meditation är min strategi...det fungerar inte för alla...bara ett exempel...