Min make vill att jag gör abort..v 19

Men hur kan han ens kräva abort när du är i vecka 19? Vi har fri abort i Sverige t.o.m. vecka 18. Du KAN alltså inte göra abort. Så hur kan han ens tro att detta går att diskutera? Känner han inte till den svenska abortlagen?

Du är för långt gången för en abort. Alltså finns inte det alternativet. Det måste du förklara för honom.

Det är ju bara att meddela puckot att gränsen för fri abort är förbi.

Att abortera ett friskt barn i vecka 19 är enligt mig helt otänkbart.

Det är för sent för fri abort, sista dagen en abort får initieras är vecka 17+6. Sedan kan Socialstyrelsen ge tillåtelse i tre veckor till, men då ska det vara extrema skäl till, och sådana skäl har inte ni. Och även om de skulle ge sin tillåtelse, så är det ingen normal människa som vill göra abort så sent

Det är för sent för abort. Har du tänkt att hon ska göra aborten illegalt?

Anonym (Bob):  inte mig du frågade, men här: sv.m.wikipedia.org/wiki/Extrauteral_abort

Du kan meddela honom att det är försent att göra abort, och att du förväntar dig att han faktiskt tar ansvar för sin familj och sina handlingar. Tycker han att situationen är jobbig kan han gå och prata med någon, men kan han inte bete sig vettigt ska han flytta ut och inte vara i närheten av barnen.

Kanske läge att meddela farmor och farfar att de ska få ett til barnbarn och att deras son inte är man nog att ta hand om sina barn.

Vet inte vilken form av boende ni har, om ni har äktenskapsförord eller annat, men rekommenderar också att börja kolla på det juridiska nu.

Fundera på att lägga in om skilsmässa. Ni har ändå 6 månaders betänketid, men då ligger det hos honom att försöka rädda ert äktenskap innan dess.

Du vill knappast ha någon som bara är i vägen, obstruerar och vägrar hjälpa till ekonomiskt eller praktiskt när du har en nyfödd hemma. Är skilsmässan på G har du snabbare möjlighet att faktiskt begära underhåll för barnen, och kan lättare få ut honom ur huset. 

Nu är ju detta något som är extremt ovanligt och inte händer i Sverige. 

sen har jag svårt att förstå varför denna tråd ska fyllas med vidriga exempel på extremt ovanliga aborter när TS inte ens vill göra abort. Den som vill ha abort är hennes man. Men som vanligt bortser man från mäns ansvar och kan t o m i en sån här tråd förfasa sig över kvinnor. 

Uppgradera mäns ansvar och sluta skyll alla aborter på kvinnor. För all tillgänglig statistik pekar på samma faktum: i de fall där det finns en pålitlig barnafader som önskar barnet och som tar ansvar så är abort sällan ett alternativ som kvinnor önskar. Så varför pratas det så lite om att män är ansvariga för en stor mängd aborter? 

Nä men det där måste du verkligen ta upp med honom på allvar alltså! att du har planerat ett barn bakom hans rygg, när det i själva verket var han som orsakade det.

Har själv blivit anklagad (av min dotters kompis pappa!!!) att jag försökte bli med barn med honom - fast jag verkligen har varit avskräckt från att skaffa fler barn efter att ha gått igenom ett föräldraskap på egen hand ända sedan från början. Vi pratar tio år nu. Jag VILL inte ha fler barn, sa det flera ggr. extremt olämpligt att få barn ihop också med tanke på att våra barn går i samma skola och vi barabhaft ett sexuelltl förhållande. Så trist att andra tror att en tjej måste ha en baktanke med att h sex.

var bara det jag ville säga. du ska väl gör som du känner för, det är trots allt bara du som kan bestämma. Du kan inte tvinga honom att bli en enegerad pappa heller dessvärre.

men om du behåller så klargör då för honom att han fan inte ska baktala dig På det sättet. tycker alltid män ska sitta och anklaga kvinnor till höger och vänster för att ha lurat dem att bli pappor. Vet de inte hur barn blir till? och sterilisering är det förstås för bekväma för?

jag menar, jag VET att jag gör abort om jagnblir gravid och behöver därför inte noja allt för mycket. Men en man kan inte veta det så gå och kapa sädeslederna då så slipper man höra det där Sedan.

Men det är knappast så att TS man kommer att ta hand om barnen, det verkar som TS gjort det helt själv. Då är det vanligen så att den som mest behöver bostaden (dvs den som har hand om barnen) får den. Är det däremot maken som ensam äger bostaden så antar jag att hon antingen får lösa ut honom eller flytta.

Hursomhelst är det inte rimligt att han ensam ska få lägga beslag på vardagsrummet i bostaden bara för att han vill sura ifred där. Det är fullt rimligt att säga "vill du inte umgås med övriga familjen så tycker jag du kan flytta hemifrån" - tillfälligt eller permanent. 

Hjälper inte så mycket men visst, om man vill så. 

Det kommer att lanseras om effekterna som avses är tillräcklig.

Det pågår just nu kliniska prövningar med friska frivilliga män för att utvärdea farmakodynamiken (effekten som avses), och senare farmakokinetiken (halveringstider och plasma/serumkoncentrationer mm mm).

Det kostar en jävla massa att ta sig till ända till de kliniska prövningarna och ta patent, så alla läkemedel som fungerar som tänkt och har kommit så här långt lanseras så fort all dokumentation är klar. Om några år med andra ord!

Jag tror tyvärr inte på det. Jag tror inte att män kommer att ta ansvar för preventivmedel i någon större utsträckning. De är alldeles för vana att lämna över det ansvaret på kvinnan. 

Är han utlänning, alltså? Familjen i ett annat, fattigare land? Det är för sent för dig nu, TS, men detta brukar aldrig vara en bra idé, just för att den utländska parten ofta känner att han eller hon måste skicka pengar "hem".

Dessa kulturer har ju en helt annan sed, där man ansvarar för släktingar utanför kärnfamiljen hela livet, och det är ju inte så kul för den svenska parten som kanske skulle vilja ha pengarna till något annat. Köpa hus, ge de egna barnen någon fritidsaktivitet, resa eller upplevelse... och så går inte det, för att man måste betala för partnerns syskonbarns utbildning, eller partnerns farfars privatsjuksköterska. 

Ofta berättar ju inte den utländska parten detta heller, förrän han eller hon fått den svenska parten fast med äktenskap och barn. SEDAN börjar pengaskickandet...