Hur skall jag få min snart 30-åriga son att glömma det förflutna?!

Det var väldigt länge sedan jag blev så här illa berörd och ledsen av en tråd på Familjeliv. Stackars, stackars barn säger jag bara. Återberättelsen av episoden med tivolit fick mitt hjärta att brista. Jag hoppas så innerligt att detta inte är på riktigt.
Att en vuxen, en förälder, över huvud taget kan vara så här empatistörd och så fullständigt sakna självinsikt är fruktansvärt. Att inte känna någon skuld eller ånger och att inte kunna se kopplingen mellan sitt eget vedervärdiga handlande och konsekvensen att sonen tar avstånd tyder på en djup personlighetsstörning.

Och att benämna den äldre sonen som det "friska" barnet! Om det är någon i det här som inte är frisk så är det TS och hennes äldsta son.

Det här är så sjukt så det ligger nära till hands att tro att det inte är på riktigt. Jag hoppas verkligen att det inte är det.