• Anonym (Emma)

    Vill inte ha sex med min man

    Jag har varit gift länge (ca 20 år) och min man och jag går just nu igenom en rejäl kris, där vi inte riktigt vet om vi ska fortsätta kämpa för "oss" eller om vi ska gå skilda vägar. Inte ett lätt beslut att fatta då vi har barn, hund, hus, landställe... vi gillar varandras släkt... har gemensamma vänner, ja, ni fattar. Många skulle bli påverkade och ledsna om vi bestämde oss för att skilja oss. Vår relation har gått lite upp och ner under de senaste åren, men sedan ett halvår tillbaka är det verkligen illa. Vi går i parterapi och försöker lära oss att kommunicera utan att gräla osv, men jag vet inte hur det kommer att sluta. 

    Mycket i vår relation är bra, men vi har ett i princip obefintligt sexliv. Jag har det senaste halvåret haft en helt sjuk sexlust, mer än jag någonsin haft i mitt liv. Problemet är att jag inte tänder på min man. Vare sig fysiskt eller mentalt (då vi har för mycket gammalt groll mellan oss, mycket irritation i luften osv). När vi försöker ha sex slutar det ofta med att jag tappar lusten mitt i, känner obehag osv trots att jag var rejält tänd innan vi satte igång. Det slutar då alltid med att han blir jättefrustrerad för att jag vill avbryta (helt förståeligt).

    Det jag nu brottas med är att jag egentligen inte vet varför jag tappar lusten när vi försöker ha sex. Det kan ju antingen bero på att jag verkligen inte tänder på min man och att det är han som får mig att tappa lusten. Eller så beror det på att jag inte vill ha sex med någon alls. Att jag i min fantasi längtar efter att ha sex med en man, men att det inte fungerar i verkligheten. För det låser sig verkligen. 

    Jag har tänkt mycket på det här, fram och tillbaka och funderar på vad jag ska göra. Ett alternativ är att vi skiljer oss, ett annat att vi fortsätter som idag och att jag då inte kommer att ha sex med en man någonsin mer i mitt liv (om vi inte kommer tillrätta med våra problem). Det vore ju oerhört deppigt om jag skiljer mig från min man för att jag inte vill ha sex med honom, bara för att senare inse att jag inte alls vill ha sex med NÅGON. Då har jag slängt bort något som ändå var ok, men framför allt har jag sårat väldigt många människor i onödan. 

    Så tankarna jag går med just nu är att jag skulle vilja testa att ha sex med en annan man, bara för att se om det låser sig på samma sätt som när jag försöker med min man. Jag har själv blivit bedragen i en tidigare relation och lovade då mig själv att aldrig utsätta någon för det. Men här är vi nu... Jag har chattat ett tag med en man jag mött på en dejtingsida för gifta. Han tänder mig verkligen och jag skulle gärna vilja träffa honom för att se vad som händer. Samtidigt går det emot allt jag står för och jag vill verkligen inte såra min man. 
    Är det någon här som känner igen sig? Hur gör man?

  • Svar på tråden Vill inte ha sex med min man
  • Anonym (jaha)
    Anonym (Kontroversiellt..) skrev 2022-03-13 16:45:00 följande:
    Alla mina inlägg går ju ut på att hitta sätt för TS att vara ärlig.
    Anonym (jaha) skrev 2022-03-13 16:37:15 följande:
    Du skriver om du och din man och hur ni KOM ÖVERENS om att öppna ert förhållande.... men ser du någonstans i TS text att hon kommit överens med sin partner om att ha sex med andra?
    Om du läser vad jag har skrivit så har jag sagt till TS att vederbörande kan ta upp det med sin partner och således se om det går att göra någon form av överenskommelse, om hon nu vore intresserad förstås.Väldigt lite förstås och det är därför jag anser att de enda alternativen som TS ser i dagsläget är antingen att skilja sig eller stå ut med skiten (alltså att fortsätta leva i ett sexlöst förhållande utan att ligga med andra män). Att vara missnöjd med sin partner och bära på det är ju i sig ett svek, men nu går TS i parterapi så bevisligen är båda välinformerade om vad alla inblandade tycker och det är ju bra.

    Vari mina inlägg menar jag på att TS ska svika sin partner eller på annat vis ljuga? Det är ju direkt befängt att jag skulle ha uppmanat till något sådant.
    Va bra, då är vi överens om att detta inte handlar om polyamori eller inte untan om ärlig kommunikation.

    Att gp på terapi är i sig inte en garanti för ärlighet. Om TS tex går dit och pratar om probelemn i relationen men "glömmer" att nämna att hon vill ligga med andra män och att hon siktat in sig på en specifik man så kan ju det kanppast kallas fär ärlighet. Och att försöka lösa problem genom att utesluta mindre smickrande saker ur konsersationen säger ju sig självt är dömt att misslyckas men ändå är det tyvär precis så väldigt många gör.

    Ja har inte skrivit att du sagt att TS ska svika sin partner, jag påpekade bara att du i ditt inlägg inte tog upp skillnaden mellan att ligga med andra med sin partners samtycke och inte.
  • Anonym (Kontroversiellt..)
    Anonym (jaha) skrev 2022-03-13 17:42:33 följande:
    Va bra, då är vi överens om att detta inte handlar om polyamori eller inte untan om ärlig kommunikation.
    Anledningen till att jag tog upp polyamori är för att det kanske vore en fungerande lösning för TS och något som kan vara värt att utvärdera. Nu verkar TS inte ens skriva i tråden så då är det ju ändå sak samma vad någon säger.
    Anonym (jaha) skrev 2022-03-13 17:42:33 följande:
    Att gp på terapi är i sig inte en garanti för ärlighet. Om TS tex går dit och pratar om probelemn i relationen men "glömmer" att nämna att hon vill ligga med andra män och att hon siktat in sig på en specifik man så kan ju det kanppast kallas fär ärlighet. Och att försöka lösa problem genom att utesluta mindre smickrande saker ur konsersationen säger ju sig självt är dömt att misslyckas men ändå är det tyvär precis så väldigt många gör.
    Om hon inte är ärlig i parterapi är det ju bara slöseri med tid och pengar. Det är ett sätt att skjuta sig själv i foten och då får man ändå skylla sig själv.
    Anonym (jaha) skrev 2022-03-13 17:42:33 följande:
    Ja har inte skrivit att du sagt att TS ska svika sin partner, jag påpekade bara att du i ditt inlägg inte tog upp skillnaden mellan att ligga med andra med sin partners samtycke och inte.
    Öh, va?

    En basal poäng med polyamori är att det ska finnas samtycke mellan partners. Otrohet är inte det. Detta bör ju vara helt underförstått och förstår man inte det så har man nog mest problem själv.
  • Anonym (Wow)

    Vad du än gör, var inte otrogen. PS vilken sida träffade du den andra mannen på? 

  • Anonym (Lämna)

    Jag tror tyvärr att det är kört med att du ska få tillbaka lusten till din man.

    Att du söker bekräftelse och vill rättfärdiga dig själv med att ha sex med någon annan för att se om lusten finns eller ej är troligtvis meningslöst. Du kommer säkerligen ha lust med den nya mannen du träffar, men detta i sin tur kommer nog inte resultera att lusten ökar för din man på sikt. 

    Oavsett hur illa din man har behandlat dig och även om det är/varit till stor del "hans fel" att du inte finner lust, så gör inte två fel ett rätt. 

    Jag har själv varit otrogen i tidigare relation, fruktansvärt och något jag fortfarande kan må dåligt över trots att detta var ca 20 år sedan och jag blev aldrig påkommen, men inser i efterhand att jag var nog såpass svag i mig själv att jag behövde någon annans bekräftelse för att "se var jag stod".  Verkligen inte rätt på något vis och som sagt medveten om att det rätta hade varit att jag hade avslutat först.

    Det jag vill säga är att du vet troligtvis redan nu att ni inte fungerar men är kvar pga att det är många år bakom, mycket materiellt och praktiskt. Antar även att många av era år inte har varit bra? 

    Åren tuffar på och man vågar inte ge sig ut innan man tror att man har annan lian att greppa. Nu syftar jag inte på att du skulle bli tillsammans med den nya, troligtvis skulle han bara bli språngbräda/rebound... 

    Men att tänka att man gör relationen en tjänst genom att träffa någon annan för att kunna vara glad på hemmaplan blir inte bra. Det är ju en sak om man tillsammans pratar och kommer fram till att båda ska få möjligheten att träffa andra, eller om man testar swingers eller vilken typ av upplägg ni nu kan tänkas kommer fram till.

    Men om du på egen hand, bakom hans rygg beslutar att du ska ta dig rätten att ligga med någon annan? Du förstår väl själv att det är ju inte rättvist eller ens något som du kommer må bra av. Dessutom om man ska vara sådan så är det ju du som inte har lust, givetvis är detta något som blir ett problem för er båda och rimligtvis något som ni ska jobba på tillsammans.

  • Anonym (TT)
    Anonym (Kontroversiellt..) skrev 2022-03-12 00:53:03 följande:
    Så många frågor att jag måste ta dem en i taget. :)

    1. Vilka är "normala människor"?
    Tänk "vanliga människor", för det är nog det som menas. Det som är allra vanligast. (Ordet normal kan ibland få en negativ klang, även om det inte alls menas så.)

    Ditt svar, som passar dig, är helt främmande för de flesta.

    Analogi för att förtydliga varför poly inte är relevant i en otrohetsdiskussion. Du går till frisören och ber om en lite mer lättskött frisyr, och frisören kalrakar dig. Kanske inte vad de flesta hade tänkt sig, många skulle bli jävligt ledsna. Men några få skulle gilla det.

    Att föreslå kalrakning i en tråd om hårskötsel är inte relevant.
  • Anonym (Man40)

    Jag har varit ihop med min tjej i tjugo år och vi har haft våra svackor, men idag tänder vi båda på varandra och har sex flera gånger i veckan.

    Så det finns hopp att ta sig ur sådana svackor.

    Man kan bara förändra sig själv så jag har fått jobba mycket med mig själv för att släppa allt gammalt groll och oförätter.

  • Anonym (...)

    Självklart vill man inte ha sex med någon man är arg på. Självklart vill man inte ha sex med någon som nyss sårat en och särskilt inte om han sårat en gång på gång. Självklart vill man inte ha sex med någon man känner starkt agg mot, irritation, sorg och frustration.

    Det är absolut inget fel på din sexlust i din kropp utan dina känslor av ilska mot din man som sannolikt kommer av hans beteende under många årgör att du tappar lusten att förena din kropp med hans kropp nu.

    Om han ändrar sig så att ni slutar gräla och du börjar tycka om honom igen utan ilska och sorg så kommer du självklart vilja ha sex med honom. Så börja med att försöka bli vänner igen så att du kan känna några varma känslor för honom, det kommer ju lösa sexbiten.

    De flesta fungerar som du, man vill inte ha sex med någon man inte gillar och är arg på. Helt självklart!

  • Anonym (Jannica)

    Är otrogen mot min partner ibland.



    Jag älskar honom väldigt mycket.



    Men...han kommer för fort (på 2-3 min) när vi har sex och han är inte beredd att jobba på den biten.



    Så vårt sexliv känns tråkigt och mest som att jag bara är nån slaskhink han tömmer sig i.



    Han är totalt ointresserad av att fortsätta efter han kommit eller ge mig lite tid så jag hinner med innan han tränger in så att säga. Är han väl inne så har jag 2-3 min på mig att komma. O då känns det bara som waste of effort att ens försöka iom att det är min enda chans att komma tsm med honom. KLart det hänt några ggr under åren att vi kommit samtidigt eller båda två...men jag kan nog räkna de gångerna på 10 fingrar, på 13 år.



    Har försökt med allt möjligt för att vägleda och bromsa, hinna med själv mm men han känner sig bara dålig och får dåligt samvete. Han har nån uppfattning om att man ska går "direkt på bäret"o gnugga hårt och fingerknulla tjejer med 4 fingrar. O bara för att kroppen reagerar på friktionen o blir våt så tror han att man är kåt.



    O det spelar absolut ingen rll om jag tar bort eller leder hans hand annorlunda. Han ska göra på sitt sätt. Han är så pinsamt kass i sängen.



    O jag har försökt, tro mig. De 13 år vi levt ihop har jag försökt med ALLT han gått med på...inte sexterapi för det vill han inte. Men andra hjälpmedel såsom dildos som är våldsamt avtändande för mig samt olika glidmedel, handklovar, bondage mm mm. Han är inprogrammerad på ett sätt o verkar stört omöjlig att omprogrammera med riktig fakta och vägledning.



    Han tar illa vid sig om jag berättar att jag kommit på egen hand under dagen och känner sig då otillräcklig. Vilket han ju är. Men jag vill ju inte kasta o gnugga in det i fejset på honom.



    Så...emellanåt är jag otrogen mot honom med min naprapat. Ingen annan. Bara naprapaten.



    Jag vet att det är fel och hej o hå...men min man kommer inte få veta ngt o jag o naprapaten kan få våra behov tillgodosedda.



    Så...jo jag älskar min man innerligt. Tillräckligt mkt för att ge honom sex på det sätt HAN vill och förstår och KAN helt utan min egen vinning. Men jag älskar även att ligga med min naprapat, som f.ö är lyckligt gift och har 2 barn men uppenbart söker lite spänning vid sidan om.



    Jag ser problematiken men allt utom vårt sexliv är underbart. O jag är en kvinna med mycket hög sexdrift så jag har valt att göra såhär...

  • Anonym (jaha)
    Anonym (...) skrev 2022-03-14 23:46:10 följande:

    Självklart vill man inte ha sex med någon man är arg på. Självklart vill man inte ha sex med någon som nyss sårat en och särskilt inte om han sårat en gång på gång. Självklart vill man inte ha sex med någon man känner starkt agg mot, irritation, sorg och frustration.

    Det är absolut inget fel på din sexlust i din kropp utan dina känslor av ilska mot din man som sannolikt kommer av hans beteende under många årgör att du tappar lusten att förena din kropp med hans kropp nu.

    Om han ändrar sig så att ni slutar gräla och du börjar tycka om honom igen utan ilska och sorg så kommer du självklart vilja ha sex med honom. Så börja med att försöka bli vänner igen så att du kan känna några varma känslor för honom, det kommer ju lösa sexbiten.

    De flesta fungerar som du, man vill inte ha sex med någon man inte gillar och är arg på. Helt självklart!


    Spännande hur man kan göra en höna av en fjäder...

    Du lägger hela skulden på TS man och tar för givet att det är HAN som måste förändras. Men exakt VAD baserar du det på?

    Så vitt jag kan se så är det enda TS skrivit om anledningen till hennes missnöje är att....

    "Orsakerna till att jag inte tänder på min man är ganska många, både rent fysiskt (han har gått upp mycket i vikt, tar inte riktigt hand om sig) men även mentalt. Det har hänt mycket genom åren som har byggt upp en besvikelse i mig som är svår att vifta bort. Saker han har gjort eller inte gjort, löften som har brutits.... 

    Är det en rationell anledning att känna ett sån ofattbart ilska över?
    Är det en rationell anledning att känna sig så ofantligt sårad över?

    På vilket sätt menar du att gå upp i vikt är detsamma som att såra någon så djup som du påstår? Min sambo gick upp 20 kg från det vi träffades, är det anledning att sluta ha sex och börja leta efter någon ny att knulla med istället?
  • Anonym (Plikt att  vara attraktiv i kärlek)
    Anonym (jaha) skrev 2022-03-15 12:47:45 följande:
    Spännande hur man kan göra en höna av en fjäder...

    Du lägger hela skulden på TS man och tar för givet att det är HAN som måste förändras. Men exakt VAD baserar du det på?

    Så vitt jag kan se så är det enda TS skrivit om anledningen till hennes missnöje är att....

    "Orsakerna till att jag inte tänder på min man är ganska många, både rent fysiskt (han har gått upp mycket i vikt, tar inte riktigt hand om sig) men även mentalt. Det har hänt mycket genom åren som har byggt upp en besvikelse i mig som är svår att vifta bort. Saker han har gjort eller inte gjort, löften som har brutits.... 

    Är det en rationell anledning att känna ett sån ofattbart ilska över?
    Är det en rationell anledning att känna sig så ofantligt sårad över?

    På vilket sätt menar du att gå upp i vikt är detsamma som att såra någon så djup som du påstår? Min sambo gick upp 20 kg från det vi träffades, är det anledning att sluta ha sex och börja leta efter någon ny att knulla med istället?
    Stor viktuppgång och bristande intresse och engagemang för sin egen person och hälsa är väl starka anledningar nog till att känslor och attraktion förändras!

    Man blev ju kär i en speciell person, ett speciellt utseende, en speciell vikt, en energi mm.  Desto längre den personen kommer från sitt ursprungsjag och sitt utseende, desto svårare blir det att bibehålla grundkänslorna i mitt fall.

    Jag skulle absolut sluta tända på en persons kropp om den ändrades radikalt till det sämre. Kroppsfett och förändrad form påverkar stort. Kärleken hade dock inte förändrats pga en viktuppgång men i längden hade den förmodligen det eftersom sexlivet blivit lidande och den fysiska ömheten avtagit. Inte konstigt alls varför man börjar se sig om efter någon mer attraktiv. En person som slutar bry sig själv slutar ju också bry sig om mina känslor och vårdar inte längre kärleken och den sexuella gnistan.
Svar på tråden Vill inte ha sex med min man