Älskar man personen man bedrar ?
Det kan man självklart göra.
Kärlek och sex är inte samma sak även om många har förtvivlat svårt att skilja på det.
Det kan man självklart göra.
Kärlek och sex är inte samma sak även om många har förtvivlat svårt att skilja på det.
Jag tror, till skillnad från vad gängse uppfattning tycks vara, att 'man' absolut kan älska en partner fullt ut, och ändå välja att vara otrogen. Därför att otrohet faktiskt oftast har mer med personliga egenskaper/copingmekanismer/brister hos individen att göra, än med relationen.
Om min fru hoppar i säng med någon annan så vill jag inte veta det, så länge det är en engångsföreteelse.
Om hon inleder en längre sexuell relation som går på djupet så vill jag att hon skiljer sig från mig, för då trivs hon inte med mig.
Samma gäller omvänt. Och vi har den dealen - Inte fråga, inte berätta.
Ärlighet är överskattat. Alla människor småljuger varenda dag.
Sex och kärlek är inte samma sak.
Man kan vara otrogen och hoppas på att partnern aldrig får veta ,
jag tror inte att människan är skapt för monogami och sköter man det bra och rätt så kan det även rädda ett förhållande.
Frågan handlade väl inte om det är rätt att vara otrogen utan om man kan vara kär i flera på en gång.
det är fel att vara otrogen.
Jag kan vara kär i flera samtidigt, men om jag skulle ha ett sexuellt förhållande med flera, så
skulle det vara bara en som jag skulle vara riktigt kär i.
Hur vet jag det ? Jag har testat det för många år sedan.
I annonsen skulle det stå att du älskar att tala om för andra vad de känner och tänker och sedan resonera från din egen bild?
Det faktum att du tycker att du kan sätta villkor för andras behov, drifter och känslor efter ditt eget tycke säger mycket om din självbild.
Du kan ju inte ens kontrollera dina egna.
Vad har jag skrivit som ger dig den tolkningen? Det blir ju lite märkligt om jag ska argumentera för eller emot din tolkning av det jag skriver och inte det jag menar?
Då blir jag och mina åsikter, hela grunden för diskussionsforum, överflödiga.
Du citerar mitt eget inlägg för att?
Så var läser du något av följande?:
"Jag tycker snarare att det låter som att du anser dig ha rätten att sätta dina egna regler, och dessutom ändra dem då det passar dig.
De flesta vill ha en partner som kan tygla sina tillfälliga nycker och är ärliga nog att göra slut om förhållandet inte anses vara värt att bygga vidare på.
Tillit kräver bådas ärlighet och omtanke. Om du säger till din partner att du inte vill ha villkor för dina behov, drifter och känslor tror jag att din partner kommer känna sig otrygg i förhållandet.
Om du däremot säger att villkoren för ett förhållande sätts av BÅDA och inte godtyckligt av vad en tycker passar den bäst just nu tror jag att de flesta skulle känna sig tryggare."
Det var så jag tolkade:
"Man sätter villkor för sig själv. Om man öppet villkorar har den andra parten valet att ta ställning till det.
Att något är villkorat innebär det inte att man tänker sig att det kommer att förändras eller att man själv ändrar inställning med andra faktorer.
Ett villkor kan vara att man får leva med olika villkor."
När jag nu läser det en gång till inser jag att ordet "inte" i tredje meningen kanske inte är felplacerat?
Kärlek och lust är två helt skilda saker. Man kan visst älska sin partner men likaväl njuta helt ohämmat av sex med en annan.