Hur orka med familjelivet?

Det verkar vara mycket på gång i era liv just nu så man kanske inte skulle fatta några drastiska beslut. 
Men jag skulle ändå råda dig till att prata med någon. Om det går att hitta via BVC, via kommunens familjerådgivning eller liknande?
Bara så att du har någon som du kan ha som bollplank och som kan lyssna! Om du inte har en god vän, mamma, faster etc?
Ibland behöver man bara få det ur sig.
Och sen så att du försöker prioritera det som är måsten och sånt som inte är det så att du får lite tid över att lägga på dig, på återhämtning. Man kan dra det tyngsta lasset i perioder men det bygger på att man också får pauser regelbundet. Eller tex när man lämnar över föräldraledigheten till den andre, att man kan se ett slut på det liksom.
Det behöver inte vara så att detta är slutet för er, men om du börjar styra upp din egen situation lite först så kan du väva in honom i detta också. För även om du måste ta hand om dig själv så ska du inte lämna honom utanför, det är ingen bra ide. Landar du i att du inte vill leva med honom längre så ska det inte komma som en chock utan detta kräver ändå dialog. Flagga för honom vad du känner, att du förstår att det är som det är just nu men HAN måste också förstå hur detta är för dig. Och respektera dina känslor kring det hela.