• Wolfie13

    Gilla bonusbarn när man inte har egna!?

    Anonym (Ja (men)) skrev 2022-01-27 14:53:33 följande:

    Ja man kan älska sitt bonusbarn. Hur mycket än ens omgivning vill påminna en om att hon inte är min dotter, att jag inte vet hur det är att vara mamma på riktigt osv osv.

    Hon är det närmaste egna barn jag har eller nånsin kommer få.


    Men usch, vilka hemska människor uttrycker sig så.... 
  • Wolfie13
    Anonym (Aldrig i livet) skrev 2022-01-27 19:57:15 följande:

    Varför kallar man ens styvbarn för en bonus?
    Vilka fördelar kan de ha att man får andras ungar på halsen?


    För att de flesta människor är så pass vuxna att man förstår att barn aldrig ska behöva känna sig som en belastning. Speciellt inte i en sån jobbig situation som en skilsmässa och det därefter kan innebära.

    Sen att det inte alltid funkar bra är en grej, men då får man väl säga styvbarn istället om det andra ordet känns fel.. För en hel del, även här i tråden, har det ju varit en bonus (dina bittra inlägg till trots). 

    Alla barn är värda att bli omtycka i sitt egna hem, det är inte barnets fel att  föräldrarna inte klarade av att hänga ihop, skaffar nya partners osv.
    Vissa sk föräldrar behandlar även sina egna barn som skit, så det mesta beror nog på vad man är för slags människa och inte vart barnen kommer ifrån i slutändan...
  • Wolfie13
    Anonym (E.) skrev 2022-01-29 14:00:36 följande:

    Styvförälderrollen kan vara väldigt otacksam, och jag har avrått mina - nu vuxna - barn för att ge sig in i förhållanden där det redan finns barn. Jag har hört så mycket tråkigt från många väninnor som hamnat där, nämligen. Det spelar ingen roll hur mycket styvmamman har ställt upp och hur lite biomamman har gjort det, i slutändan och i de stora ögonblicken i livet, så är det ändå biomamman som räknas.

    T.ex. vid ett bröllop. Då är det biomamman och biopappan som ska flankera brudparet vid hedersbordet - styvmamman får en plats långt nere i salen. Likadant på bröllopsfotot tillsammans med brudparets föräldrar och syskon - där får hon inte vara med. Sådana saker måste man tänka på innan man ger sig in i styvfamiljer: "kommer jag att orka med det, eller kommer jag att bli djupt sårad?"


    Men det där låter ju så märkligt, som om de flesta mammor inte skulle vilja ta hand om sina egna barn och lämpar det över på någon annan kvinna... I så fall är det nog rätt konstiga familjetyper från början, som träffar andra lika konstiga typer att starta nya familjer med. 

    Vettiga människor väljer liksom vettiga partners, även om ett förhållande går i kras.. Och i dessa fall blir det inte så. 
  • Wolfie13
    Anonym (Aldrig i livet) skrev 2022-01-29 17:27:20 följande:
    Mitt inlägg är inte bittert, det är bara ett krasst konstaterande.

    Ja, alla barn är värda att bli omtyckta. Det håller jag med om. Men då kanske man inte ska dra in dem i ett styvförhållande.

    Styvungar är dock ingen bonus, det är något man bara får se till att acceptera om man nödvändigtvis måste ha ihop det med någon med ungar.
    Att "älska" dem däremot, är för mycket begärt. Att acceptera dem? Ja, det får man försöka göra. Annars är det bättre att söka en partner utan ungar.
    Ca ett tiotal i bara den här tråden har ju skrivit att de älskar sina bonusar och vill ha dem hemma jämt, så det är uppenbart olika.. Det är en sån icke-disskussion tycker jag, trivs man inte med sina famljemedlemmar så får man ju faktiskt lämna. Väldigt enkelt.
    Barnen är det allltid mest synd om när det inte funkar hemma, inte en fullvuxen individ med ett eget val. 
Svar på tråden Gilla bonusbarn när man inte har egna!?