Varför får en utbildad sjuksköterska panik av att ha ont i magen och svag feber i en vecka? Ytterst märkligt att du ens reagerar på detta och extremt konstigt att du känt behovet att slösa gynekolog, jourläkare och lab personals tid på detta.
Eftersom jag är en ssk får jag inte vara orolig över att ha feber i vecka och värk i livmodern? Vad gagnar dig att förminska och förlöjliggöra någon? Säger ju mer om dig än mig.. Om du läste min text så skrev jag att jag har noll kompetens inom gynekologi. Jag har kompetens om helt andra områden och jag är duktig på det jag gör. Dessutom pratar jag med ssk först i tele genom 1177 och VC som gör en bedömning om jag behöver träffa en läkare. Så då tkr du dem är också dåliga ssk? Men jag är varken läkare eller jobbar på gyn utan sjuksköterska inom äldrevård. Söker aldrig i onödan. Dem gångerna jag har sökt har de varit något. Så sluta skrolla på nätet och vara bitter och lägg din tid på något mer produktiv i ditt liv.
Men snälla nu får du ju ge dig, blir oerhört provocerad och ärligt talat ledsen. Du tkr alltså jag ska undvika att söka Vårdcentral på min privata tid för att jag ska veta bättre som sjuksköterska. Jag söker inte vård för lite hals ont, eller huvudvärk. Jag sökte vård för jag för 1 vecka sedan hade grotesk värk i livmodern från ingenstans. Så pass mkt värk att jag fick sitta i duschen under varmt vatten flera dagar. Jag tog de med ett nypa salt att de kunde va en cysta. Jag avvaktade, sen en vecka efter får jag feber utan några förkylningssymtom men med åter värk från Livmodern och ryggen och du tkr alltså då att jag är paranoid och ska veta bättre? Då hade jag ju åkt ist till akuten direkt eller? De är väl där om någon ställe man ej ska beställa? Gjorde jag det? Om du jobbar inom vården vilket jag hoppas innerligt att du inte gör bör du veta att smärta och feber är stort alarm för att något kan vara mkt fel. Krävde jag att jour läkaren skulle kontakta gyn för en akut bedömning? Så du säger ju emot allt jag har gjort. Det ända jag har gjort är att via Vårdcentralen(!!) åkt och uteslutit en infektion alt. urinvägsinfektion vilket jag åkte på förra året som gjorde mig mycket dålig. Hela besöket tog 10 min och du menar att jag belastat stackars undersköterskan som tog ett kapilärt stick i mitt finger och fick svarsanalys omgående och läkaren sa nej ingen infektion??? Hejdå? ??????????????
Det ända jag frågade här var om någon varit med om liknade erfarenhet med värk i livmodern och feber? Om du är kvinna hoppas jag att du fattar att de handlar om ens möjligheter att bli med barn, klart som tusan man blir orolig oavsett om jag vore ssk, läkare eller kirurg. Om jag skulle själv arbetat på det sättet du tänker utifrån hade jag inte räddat fleralts personer för att andra vårdpersonal är nonchalanta. Du skulle bara veta hur många gånger jag mostridigt fått personer med olika symtom ut till akuten trots ambulans och ledningsläkare sagt nej, bara någon inflammation etc. Ordnat ist färdtjänst till stackars person och väl framme på akuten en andra gång får patienten tillslut göra en akutröntgen, oj patientens höftprotes hade tydligen fallit sönder och behövde opereras akut, eller oj en annan patient som jag också fick ta in med via färdtjänst som plötsligt fick sepsis väl på akuten, eller patienten som tydligen visst var övervätskad och hade vätska lungorna?? Så nej de skillnad. Jag har inte sökt till akuten och är paranoid. Jag sökte vårdcentralen som bedömde att jag behövde utesluta infektion.
Har jag rent krasst gjort något efteråt utom att skriva här? Men nej de inte normalt att ha 38,5 graders feber utan paracetamol 5 dygn och ha värk i livmodern och ja jag kan ha fel att de inte är något förutom virus eller felbekräftad covid( oavsett har inte mitt agerande varit att söka akuten eller bett jour läkaren att höra av sig till gyn) utan jag frågar på ett forum då jag kan inget om gynekologiska besvär. Nej jag hade inte förlåtit mig själv om de sen kom fram att jag hade en kraftig inflammation eller i värsta fall någon cancerform. Vetu hur vanligt det är bland kvinnor att få livmoderscancer? Pluss har två andra i min familj haft cancer. Men nej de var mer rätt av mig att inte belasta vården för jag är ssk och är paranoid. Vad tkr du jag ska göra då eller alt. vart tkr du ja söka om mina besvär inte blir bättre? Om jag inte får söka vårdcentral?
Du menar alltså i teorin att det kan vara allvarligt samtidigt som det kan vara en fjäder?
Du tror inte alla, bokstavligen alla subjektiva symtom som folk beskriver när de söker vård faller i den vågen tills att man fått riktiga kliniska fynden framför sig ? Du verkar uppenbarligen inte så smart om du verkligen tror att du sitter och upplyser om att olika tillstånd/ symtom som kan vara farliga kan även vara helt ofarliga. Tror inte man behöver vara sjuksköterska för att lista ut det.
Åter igen uttrycker du att jag är hysterisk och paranoid. Vet du ens vad det är? Att vara hysterisk och paranoid? Ett mer passande ord kallas att vara orolig och vara mån om sig själv och sin hälsa. Jag skrev enbart ett inlägg för jag hade behov att bolla och se om nån annan kvinna haft liknande symtom eller om det fanns människor med kompetens. Eller belastar jag familjeliv med tkr du? Fel av mig som ssk att söka vård på vårdcentral och fel av mig som är en ssk att skriva om sina känslor och funderingar på forum för då är jag tydligen helt hysterisk och paranoid...
Jag har rätt att vara osäker och känna tvivel privat. Jag (arbetar) som sjuksköterska, jag tar på mig en roll när jag kliver in som ssk på arbetstid. Men hemma är jag, jag, min egna person med känslor och tankar, inte mitt yrke. Men du tkr ist att jag ska skärpa mig då jag borde veta bättre som är utbildad vårdpersonal. Ska du även säga så till en utbildad psykolog som vill bolla om att hon tror sig vara på väg i en depression att hon borde skärpa sig för hon borde veta bättre för hon är utbildad psykolog? Det slår dig heller inte att man som ssk får ofta bevitna människor som sökt för sent? Jag vårdade för flera år sedan en patient på lungmedicin. Hon var i botten sjuksköterska och tog inte sina symtom på allvar och sökte när det ist blev så pass illa med andningen att det var försent. Försent innebar att hennes lungcancer blev ist obotlig spriddcancer. Att vårda och se på när denna tjej tina bort så oerhört snabbt och dö var brutalt.
Det är sorligt om människor inte vågar söka vård för att samhället(sånna som du) skapar ett klimat och attityd så att andra tänker "äsh va löjlig jag är.. det är nog ingenting, andra människor har det värre, vill inte belasta vården i onödan, eller att man inte tror att man kmr tas på allvar eller att människor kmr se ner på än". Får höra det ofta av mina patienter, att de inte sökt mig för de vill inte belasta mig med "strunt".. Jag har valt mitt yrke, det är ju mitt jobb, jag får betalt för det, det är inget kall, ingen patient belastar mig över att vara orolig över sin hälsa och mående. Men det finns självfallet gränser men inte ifrån hur du resonerar.
Det finns och kmr alltid finnas människor som söker i överdrift, gång på gång och kräver orimliga och orealistiska åtgärder eller är i behov av sådan uppmärksamhet. Men man har all rätt att ringa VC men det betyder automatiskt inte att du får en tid med en läkare. Alla har rätt att ringa om sina åkommor och få råd. Även huvudvärk som du tkr kan vara en onödig åkomma att "belasta" vården över... Att huvudvärk är inget att söka för ( som inget, tolkar jag som du egentligen menar inte livshotande?????? ). Även något som "bara" huvudvärk har man all rätt att söka vård för i öppenvården (vårdcentralen), det är vårdcentralens jobb/plikt att ta emot samtal, om grund finns ska man undersöka/utreda, göra bedömning och se om man eventuellt kan behandla, utesluta, ge råd eller iaf symtomlindra besvären. Vårdcentralen är ingen akutverksamhet. Huvudvärk kan vara extremt lidande för en människa så förminska inte dessa personer. Det du pratar om är akutvård. Nej man kanske inte bör ringa 112 eller åka till akuten och säga att man har eksem på benet, eller åka in och söka för att du har haft ont i huvet i flera dagar. Du ska absolut söka akuten om du får en riktigt kraftig huvudvärk som en Blixt från klar himmel och du blir påtagligt allmänpåverkad, då de kan eventuellt (åter igen vågen om att det kan vara... inte är) vara infarkt.. Du har även all rätt att söka akuten om din smärta är så pass smärtsam att du behöver bortom all tvivel hjälp med tillfällig, starkare smärtlindring för att klara dig igenom och sedan kontakta vårdcentralen när de har öppet.
Det finns inga fack eller pm över vem som har tillräckligt med illa symtom och vem som bör få söka vård/utredning. Då man inte vet förens man har kliniska fynd. Däremot finns det prioriteringensrutiner, vem som prioriteras och vem som får vänta längre. Men man ska alltid, då menar jag alltid utesluta om det finns risk att det kan betyda/vara något allvarligt. Som i mitt fall, jag ringer vc och dem bedömer att man måste utesluta infektion så det med andra ord inte slutar i sepsis. Hoppas innerligt att du aldrig ger rådgivning till människor i din närhet om när och hur det ska söka vård. Och jobbar du inom vården hoppas jag innerligt att du slutar omgående och börjar jobba med något annat där det inte inkluderar stackars människor som har en ofrivillig beroendeställning till dig.
Sista gången jag skriver till dig om att jag inte sökt akutvård för mina åkommer, jag har inte heller hävdat att jag har 40 graders feber och ligger i fosterställning av smärta till vårdcentralen och har inte skakande sömnlösa nätter där jag inbillar mig att jag utan tvivel har cancer och ska dö. Adios