Som topic. Hur gör ni med kontakten till er kk när ni träffar någon som ni inleder ett seriöst förhållande med? Hörs ni av överhuvudtaget eller klipper ni av kontakten med er kk helt och hållet?
Ok att skicka ett sms på alla hjärtans dag, jul, födelsedagar och liknande?
Du trasslar verkligen in dig i dina egna resonemang. Ska man inte låta sig bli kär för att det sannolikt blir komplikationer?
I.o.f.s spännande vis att lösa överpopulation på, ingen skapar förhållanden.
Om det är en relation får ju alla inblandade "adrenalinkick", hur är det själviskt? Hur tänker du att det ska skapas någon enda typ av relationer? Precis alla är behäftade med komplikationer.
Om din lösning är att sitta helt själv och spy misantropisk galla på nätet är ju det också en komplikation. En enbart negativ sådan
Nej, vi pratar om att bli kär. Det framgår av det som jag citerar. Och om att skapa relationer.
Den som svarar mig försöker få det till att det är själviskt att skapa en relation eller bli kär.
Mitt råd är att du läser vad det står om du vill ha en tolkning istället för att tolka minst sagt fritt och sedan konfrontera mig med din egen skruvade tolkning.
Och allt började med den här tolkningen som jag var dum nog att svara på:
"om komplikationerna drabbar andra hårt så känns ju det inte som något speciellt fint att trasa sönder andra människor så man själv ska få sin adrenalinkick?"
Som är din tolkning på min mening att jag är inte rädd för kärlek eller att visa kärlek.
Jag är klar med dina konton.
Det verkar som att alla definierar och läser in väldigt olika i vad "KK" egentligen betyder. Då blir det ju begreppsförvirring man baserar resonemangen på.
En del har goda vänner sedan länge som de ligger med on and off. Då blir det ju konstigt att bryta annan kontakt än just sexbiten?
Andra verkar ha extremt hårt regelverk för det där man redan under förhållandet gör allt för att hålla känslor och privatliv separerat. Då blir det naturligt att avsluta all kontakt när man avslutar sexkontakterna?
Man vet väl själv var gränsen går? Jag släpper inte kontakten med vänner eller f.d. och jag har noll avsikt att ha sex med dem.
Ditt märkliga scenario har jag aldrig hört talas om. Får inte riktigt till det med frågan TS ställer heller. Det måste vara jobbigt att ha sådana svartsjuka katastrofteorier i huvudet om man söker förhållande?
Men jag vet ingen annan människa som tänker som du och sätter sina gränser baserat på det.
Och det du skriver är helt skruvat. Jag skulle aldrig inleda något med någon ens nära din typ så jag behöver inte ta hänsyn till dina gränser.
Jag har bra relation till några ex., varav två är mödrar till mina barn. Menar du att jag ska kapa det för att en ny relation inte kan hantera sin svartsjuka? Är det rätta att jag anpassar mig till hennes trasiga ego och "gränser"?
Nej, jag känner ingen så misantropisk som du. Det är långt från samma sak,
Någon som utgår från de scenarion du målar upp som utgångspunkt. Det finns ju ingen som utgår från sej själv, och sina förvirrade tankar, så mycket som du gör. Sedan vill du att alla andra ska anpassa sej till det. Resonemanget är bakvänt.
Om du begär att en partner ska sluta ha kontakt med vänner för att stilla DIN oro är det ju du som är den stora egoisten och bara tänker på dej själv.
Ha ha ha. Du är så inne i din keyboard rage att du vill plocka upp handsken för andra skribenter och tjafsa i deras ställe?
Blir det inte enklare om var och en tar sina egna strider?
Om du slutar att konfrontera mej med misstolkningar kanske vi kan föra en diskussion.
Jag har inte påstått följande "På vilket sätt menar du att det är misantropiskt att respektera sin partners åsikter och gränser?? heller.
Nedan, skruvade, tankegångar är misantropiska. Jag känner ingen som tänker så, eller i alla fall inser att det är så skruvat att de inte nämner det högt. Du skriver liknande kväden dagarna i ända verkar det som? Med den utgångspunkten blir argumentation orimlig.
?Om du till exempel blir käääääär i din syrras man så gör ju dina känslor varken till eller från så länge du inte GÖR något av det och du kan gott ha dina kickar bäst du vill. Men om du som du skriver skiter i eventuella komplikationer och drar du av dig brallorna och knullar syrrans man på köksbordet framför syrran så kommer det ju få konsekvenser för andra oxå, eller hur??
?Jag tror till och med att det är ännu mer komplicerat än så... för många av de som har "goda vänner sedan länge som de ligger med" har ofta oxå en fantastisk förmåga att inte kunna skilja på vänskap och knull när de är i ett förhållande med någon och tycker det är det mest naturliga i världen att fortsätta ha samma slags relation med sin "kompis" som man hade som singel... och så blir de jätte förvånade när deras partner inte gillar det... va!!!! vad är problemet, vi är ju bara kompisar ju????? men bara råkar missa att alla knullar ju inte alltid med alla kompisar det har så en KK symboliserar kanske lite mer än baaaara vänskap för deras partner.?
Och nej, du propagerar fortfarande inte att man kan ta hänsyn till bådas åsikter, du vill att alla ska ta hänsyn till din. Och den visar inte bara noll tillit, den målar upp sjuka, verklighetsfrämmande skräckscenarion. Och tar noll hänsyn till andras åsikter, behov och känslor.
Du briljerar med din argumentationsteknik igen! Offerkofta? Vad får du allt ifrån.
"Bättre tiga och misstänkas för att vara idiot än att öppna munnen och undanröja tvivel"
