LillaGry skrev 2022-04-05 12:27:40 följande:
Nu kom mensen?igen 
Jag försöker tänka positivt att jag faktiskt kan gå ner lite mer i vikt och fokusera på träning i en månad till, för jag tror att det lätt skulle stanna upp om jag blev gravid.
sambon och jag pratade igår och vi tänker att vi kan i alla fall försöka ett år till, varav tre månader till på egen hand innan vi söker hjälp.
hoppas det går bättre för er och att det blir en 2022 baby annars är väl 2023 inte så illa heller 
Idag ringde dom från gyn. Jag trodde att chanserna var större att få hjälp men så fel jag hade. Hela eftermiddagen har bestått av tårar.
Jag fick till mig att först och främst måste jag gå ner 7-8 kg till innan dom hjälper mig. Sen har dom stängt under semestern så då tar dom en paus. Och eftersom jag fyller 39 nu på torsdag så skulle jag inte hinna med att få en remiss till linköping där dom ev kan hjälpa mig med IVF. Så hon frågade om jag ville ha kvar tiden hos dom och det vill jag ju självklart. Dom kunde komma spermierna om dom är dugliga och även kolla om jag behöver hjälp med ägglossningen. Dock känns det som dom inte kan göra så mycket mer än det.
Vi pratade här hemma nu alla fall och vi har bestämt att vi ska fortsätta kämpa så får vi se vad utredningen säger när vi kommer dit ifall vi ska ta oss vidare för ivf behandling privat eller om det känns aktuellt att gå vidare med adoption. Så vi får se vad som händer.
Allt är mitt fel eftersom jag sköt upp allt när jag fick corona och ville vaccinera mig först. Hade vi bara arbetat på det med en gång efter missfallet så kanske vi hade lyckats. Och vi hade kanske inte suttit i denna sits då. Jag vet att jag inte är snäll mot mig själv när jag tänker så eftersom det knappast blir eller känns bättre då. Måste försöka tänka positivt och se framåt.
