Introducera barnen för nya mannen, tips?

Jag är verkligen rätt chokad över hur denna tråd spårat ut... Läste en annan om särboskap, där det var flera som träffats i våras 21, och levde som särbos, ,med barn involverade. INGEN kom där och påpekade att gud, hur har ni introducerat barnen redan... Så ligger väl i hur man ställer frågan... Och att jag nämnde planer på att flytta ihop och eventuellt gemensamma barn...
Jag har träffat denna man nästan dagligen sedan vi träffades, vi spenderar all gemensam fritid ihop, alla nätter när jag ej varit med barnen. Vi har upplevt en gemensam hård tragedi,plus ett dödsfall inom hans familj. Vi har nog gått igenom väldigt mycket på kort tid. Självklart ser vi fortfarande på varandra genom rosa glasögon. Men vafan, vi vill ju leva ihop.
Sen är han ju barnlös, så om vi vill ha barn ihop, har vi ju inte flera år tid. Undrar vad jag skulle få som svar i en tråd om 5 år, där jag beklagar mig att vi väntade i 5 år och är nu för gamla för barn. Då skulle man få höra att det är mitt eget fel.

Detta är enda mannen som jag introducerar för mina barn sen att jag skiljt mig från deras pappa. Jag har ett bra omdömme, och mina barns välmående är nummer 1. Jag skulle aldrig introducera dem till en man jag inte ser en seriös framtid med. Vi har även disskuterat detta en hel del. Och välat vänta tills vi är säkra.

Jag upplever inte alls att det är bråttom. De flesta av mina vänner som träffar någon efter 30 flyttar ihop efter ca 1 år. Inget konstigt med det.

Okej, så låt säga att hon e med oss varannan helg när jag har barnen.Och i praktiken "bor" hemma hos mig all tid jag inte har barnen. vad är skillnaden? Att jag ibland är ensam med barnen? Och vi betalar för två lägenheter varav ena står tom 90% av tiden?

Nej. Men självklart är det enklare att leva ihop om man bor ihop. Och ekonomiskare. Vi bor INTE ute på landet... Så hyrorna av en 4 rummare i vårat område kan landa på 28 000 sek...