Vi har, utöver våra egna konton, ett gemensamt. Där sätter vi in pengar varje månad och allt gemensamt betalas med de pengarna. Min man tjänar lite mer än jag och sätter därför också in lite mer.
Övriga pengar förfogar vi över som vi själva vill. Min man har lite mer än jag iom sin högre lön.
Ingen av oss vill ha gemensam ekonomi utan vi vill tex kunna köpa oss onödiga grejer utan att känna att det belastar övriga familjen.
Kan tillägga att vi tig halva föräldraledigheten var och delar lika på vab. Vi jobbar också deltid båda två.
Om man lever ihop och har barn så kan jag för min värld inte förstå att man ska dela på ören och kronor.
Min man tjänar mycket mer än mig just nu Jag har varit föräldraledig mer än vad han har varit med båda våra barn. Detta har vi kompenserat med att pensionsspara mer till mig. Jag har ärvt en större summa pengar. Dessa har vi placerat i sparanden. Under en period drev jag eget vid sidan om av mitt vanliga jobb. Det gjorde att jag tjänade mer än min man.
Alla pengar in är våra pengar. Vi sparar gemensamt till diverse utgifter och till barnen och till våra pensioner.
Jag skulle aldrig kunna leva med en så sniken människa som ska vända på vartenda krona och dela upp vem som betalar för vad och ha separata sparanden.
Man gör olika oavlönade arbeten på hemma plan också. Så ni som delar på pengar in, delar ni lika på det också?
Vem städar, tvättar, lagar mat, byter däck på bilen, målar om, klipper gräset? För om den som tjänar mindre gör mer oavlönat jobb hemma borde ju kompenseras för det med för då har den personen inte möjlighet att jobba övertid och tjäna mer då hen tar hand om familjen.
Att skicka såna värderingar med mina barn ut i vuxenvärlden, att den man älskar lämnar man hemma och åker själv på semester för att den personen tjänar mindre, det känns inte bra alls