Utmattningssyndrom i tredje trimester

Hej, jag har varit i liknande sits men av andra orsaker. Det är för jävligt men ibland måste man tillåta sig att må dåligt utan dåligt samvete. Jag fick samtalsstöd från vården (en kurator) det gjorde skillnad för mig. Det tog tid att komma tillbaka men hade tagit ännu mer tid om jag inte fått prata med någon tror jag.

Visst finns risk för att det blir bättre när bebis kommit. Minns själv att jag mådde väldigt dåligt första månaderna efter första barnet kom, för att jag aldrig fick sova. Det va som tortyr och ja tankarna blev inte sunda tillslut. Hade aldrig agerat mot mitt barn men ja.. där va det egentid och få göra saker på egen hand för mig själv, och få sova ordentligt emellanåt som gjorde skillnad. Och även att jag hade vänner jag kunde prata med utan att känna skuld för att jag kände som jag gjorde och hade svårt att knyta an till mitt barn. På forum va alla så präktiga och allt va rosa moln och stjärnglitter så då kände jag mig ännu mer konstig och dålig.

Lycka till och hoppas du mår bättre snart <3