Anonym (Ledsen) skrev 2021-11-22 16:31:08 följande:
Gud vad skönt att någon i samma sits skriver. Tack för dina ord !!! Jag brottas verkligen med tanken att berätta för min pojkvän, känns som stämningen kommer vara nere och tråkig framöver efter aborten. Det är redan lite tråkig stämning i och med att han inte är säker på sina känslor för mig men jag ser att han anstränger sig och gör sitt bästa att hantera det. Jag vet inte om en abort skulle göra situationen mellan oss till nåt bättre, snarare att förhållandet skulle vara dödsdömt. Jag vill försöka leva mitt liv som vanligt efter det och inte ha det som samtalsämne varje dag. Men samtidigt så kanske han aldrig förlåter mig att jag undanhöll aborten från honom, om aborten visar sig ta riktigt hårt på mig och jag tvingas berätta vad jag gjort efteråt
Ingen fara. Det känns skönt för mig också att skriva med någon som är i samma sits.
Det är helt upp till dig om du ska berätta för honom eller inte. Personligen känner jag att det var rätt beslut att berätta för min pojkvän, dels för att jag anser att han ska få veta men även för att jag förmodligen hade mått ännu sämre om jag inte hade berättat det för honom. Kanske hade jag då varit ledsen och nere utan att han då hade förstått varför. Hade inte velat undanhålla något sådant. Tror du att din pojkvän skulle bli arg om du gjorde abort? Tror du inte att han mest blir lättad, eftersom han inte vill ha barn nu? Kanske du kan säga till honom att du inte vill älta aborten i all evighet utan försöka gå vidare?
Jag upplevde inte att stämningen var tråkig eller dyster efter aborten. Det kändes bara som en lättnad att ha genomfört det. Hade jag varit typ i vecka 15 hade jag aldrig kunnat göra det så det måste ske i ett tidigt stadie.
Om ingen av er känner för att ha barn just nu, samt om förutsättningarna inte är så bra så är det nog bäst att göra abort nu. Man vill inte sitta där och skrapa ihop pengar varje månad för att få ekonomin att gå runt. Man vill ha sparade pengar och ha råd att leva ett någorlunda normalt liv. Bäst är ju om man har en fast anställning. Det blir lite jobbigare om man studerar. Dessutom måste man räkna med att man kan bli ensamstående och då står man där själv med barnet.
Om den ena vill behålla men inte den andra så brukar förhållandet inte hålla. Hur man än gör i det läget så är det någon som känner sig sviken och blir bitter.
