3-åring plötslig panik över ytterkläderna, hjälp!

Jodå. Panik. Kastar av sig plagg. Skriker, gråter.

Vi lät henne ibland gå ut tunnklädd och så tog hon på sig mer när vi väl var ute. Eller så frös hon. Men vi bor i södra Sverige så det blir väldigt sällan riktigt kallt här. Ibland cyklade vi henne till förskolan utan ytterkläder på vintern (bor nära). Ibland lät vi henne slippa strumpor om det var det som behövdes för att komma iväg i tid. Hon verkligen hatar när det knölar sig och är dessutom varm av sig och blev nog ibland överhettad i hallen innan vi kom ut.

Vi lärde henne - och hon upptäckte själv - alla små tricks för att få det bekvämare. Hålla i tröjmudden när man tar på jacka. Fästa byxmudden under strumpskaftet. Ta på vantarna innan jackan osv. Snäva byxor och tröjor och vida ytterkläder funkade här.

Men hon har missat både utflykter och kalas pga klädkrånglet. Vi har varit noga med att syskonet ska få gå även om hon krånglat. Då stannade en vuxen med henne och den andra gick ut med syskonet.

Som treåring fattade hon inte riktigt att hon missade något. Det abstrakta tänkandet var inte tillräckligt utvecklat. Men när hon var ca 5 började hon inse att det kunde vara värt att ha tex knölig jacka för att kunna leka med kompisen eller liknande.

Klädkrånglet höll på ett par, tre år.