Vart hittar man en tjej idag? Chanserna att lyckas sjunker drastiskt efter gymnasiet?

Jag var 45 när jag skilde mig och skulle ut på marknaden igen.

Har inga vänner så att träffa någon genom vänner eller ute på krogen när man är ute med vänner var alltså inget alternativ för mig.
Är aktiv i föreningslivet, men umgås inte privat med någon och alla verkar redan leva i parrelationer och ingen verkar leta nya vänner heller.
Så det blev nätdejting för hela slanten.

Nu har jag "skinn" på näsan och är tämligen orädd så jag chansade friskt och var på mängder av dejter. Och precis som i alla andra sammanhang i livet så passar man inte ihop med alla man träffar oavsett om det är kollegor eller dejter. Men skam den som ger sig och till slut träffade jag en gubbe som kändes rätt direkt. 

Jag hade aldrig Tinder utan match och happypanncake. Och jag var aktiv i mitt sökande så jag skickade definitivt fler meddelanden till olika män än vad det var män som skrev till mig. En del nappade på vad jag skrev andra inte. 

Med tanke på att jag inte kan träffa vänner som passar så var jag övertygad om att det skulle bli svårt att hitta en partner också så jag stressade inte för att få en relation även om jag dejtade många. Tänkte inte nöja mig med något halvdant utan det skulle kännas rätt. Och bara för att jag dejtade många så låg jag inte med många! Kändes det inte ok dejt 1 så kändes det inte ok dejt 2 heller.
Och känns det inte ens lite skapligt dejt 1 så var det ju inte ens tal om sex första dejten...

En del av de jag var på dejt med har jag faktiskt kvar som vänner numera. 

Fast eftersom det var jag som först kontaktade i princip alla de män jag var på dejt med så handlar det om vad männen ev har som jag söker. Det gäller att skylta med rätt saker och det som är rätt för mig är förmodligen inte rätt för någon annan.
Allt handlar om vart i livet man är och vad man vill i livet och det gäller båda könen.

Var på dejt med allt ifrån vanliga svenssons till utlänningar och till och med en sjukpensionär.

Det som störde mig mest i detta dejtande var alla de konstiga män som skrev suspekta sexmeddelanden direkt. Vad tror de att de ska uppnå? Tror de att man ska bli intresserad?
Och jag tror att detta kan vara en bidragande orsak till att många kvinnor väljer att inte vara på dejtingsidor och att många kvinnor faktiskt väljer att hellre leva ensamma för de orkar inte med den cirkus som dejtande tyvärr är numera. Och då blir det så klart en snedfördelning i antal och de få tjejer/kvinnor som orkar med cirkusen kan välja och vraka på ett helt annat vis och vanliga män "blir utan" tills det dyker upp en knastok som jag som vet vad jag vill.

Välja och vraka är det nog bara ett fåtal kvinnor som kan göra, för jag upplevde att de män som låg över medel i utseende oftast helt dissade mina försök till kontakt.
Jag är ingen direkt skönhet, men den bild jag fick mest komplimanger för på dejtingsidorna var en bild där jag faktiskt vägde ca 15kg mer - var överviktig då, men där fotografen faktiskt lyckats fånga just utstrålningen jag har. Väl på dejt fick jag ofta komplimanger om min snygga rumpa...
Och oavsett utseende så tycker jag att det hör till vanligt folkvett att i alla fall svara tack, men nej tack. Men dejtingsvängen är tyvärr inte vettig. 

Det är bara att följa vilket forum som helst i princip så bevisar folk att många av dem blir kompletta idioter så fort de sitter bakom en skärm och de kan inte sköta sig. 

Följer ett instagramkonto där kvinnor delar anekdoter från sina liv och upplevelser med och kring män och jag får mer och mer förståelse för att fler och fler kvinnor väljer att leva ensamma och till och med väljer att skaffa barn på egen hand utan en känd man inblandad. Eller att de väljer att avstå från att skaffa barn helt.
Själv är jag alldeles för snoppfixerad för att kunna leva utan en man
Har dock kommit fram till att särbo är ett bra alternativ. Var och en sköter sitt eget liksom så slipper man tjafsa om städning, tvätt, trädgård osv.