Barnlösheten tar över mitt liv

Vill bara säga supertack för din input <3 Tror inte om det är nödvändigt med kurator/psykolog men ska ha det i bakhuvudet om jag får en ny period där jag mår dåligt. Jag har klarat att ta mig ur avgrundsdjupet ganska så kvickt, det har kanske varat en dag eller två efter jag fått mens, och jag tror inte att jag faktiskt hade gjort något av det jag funderar på när jag mår så dåligt.

Superglad att ni fått er bebis! Varje barn är ett mirakel  :´)

Hur långt har ni kommit i er utredning? Vad har ni fått göra hittills? Jag vet inte hur stegen ser ut. Ångrar att jag inte hade skrivit ner mina frågor till läkaren i onsdags. Var så nervös att det stod helt still i huvudet och nu sitter jag som ett frågetecken. 

Den värsta perioden är jag förbi, det var framförallt i början/mitten av alla försök som jag blev så himla nedslagen varje gång mensen kom. Senaste månaderna har jag tagit det med ro eftersom jag räknar med att det inte tagit sig och lever på som vanligt. Men jag googlar varje dag och läser forumtrådar om vad man kan göra för att förbättra sina chanser eller boosta fertiliteten.

Tack för sympatin, jag hoppas också verkligen att ni får en bebis snart! Och det kommer ni säkert att få :) Ja, jag hade ingen aning om att sekundär barnlängtan kunde vara så stark men är faktiskt så. Även om jag ju inte kan jämföra med er som längtar efter första barnet. Att längta efter barn gör verkligen något med en, känner igen det där någon skrev om att man har blivit en annan människa under det senaste året. Det kanske är att överdriva lite men jag känner i alla fall att jag numera är lite mer missunnsam, avundsjuk och typ som Ior i Nalle Puh? Personlighetsdrag som jag verkligen inte identifierar mig med sen innan. Det låter skönt att du mår så pass bra ändå och att ni tar hjälp. Dom flesta får ju faktiskt barn till slut även om dom får kämpa hårt på vägen. Värt att tänka på. Jag försöker själv att släppa lite på min dröm om ett till barn i nuläget och fokusera på barnet vi har. Och på det som är roligt i livet.

Hej. Jag och min man kämpade i 3 år. Var hos olika kliniker och läkare och INGEN kunde hitta något fel på någon av oss. Allt var i topp kvalité! Hör till att vi bodde utomlands så vände oss till privata kliniker.

När vi flyttade tillbaka till Sverige valde vi att gå direkt till en privat IVF klinik. Vi sa, Inget BS, inga utredningar, ge oss ett IVF 3-pack! Vi betalar! FÖRSTA försöket resulterade i graviditet och jag är nu i 2a trimestern!

Ibland finns där verkligen ingen förklaring till barnlöshet. Det bara är så. Det är ett helvete. Men där finns hopp! Att ni går och kollar er är ett bra steg i rätt riktning!

Jag önskar så att kvinnor som har lätt för att få barn kunde förstå eller åtminstone försöka förstå hur kvinnor som lever med barnlöshet känner. Jag är såå trött på att höra "mammor är de starkaste på jorden blablabl" NEJ!!!! Kvinnor som lever med barnlöshet och fortfarande köper blommor och presenter år in och år ut till andras barn på deras födelsedagar etc. Det är dessa kvinnor som är det starkaste kvinnorna!!!!!! PUNKT!!!!!

Hur lång tid det tar innan man får tillbaka provsvaren? Förstår att du är nervös över det, det är ju så mycket som står på spel och avgör hur man går vidare.

Jag är också tveksam till om det verkligen är så mycket man kan påverka, men jag antar att jag greppar efter halmstrån. Men gör precis som du, förväntar jag mig mens för att slipper "känna efter" eller bli alldeles för nedslagen när mensen kommer. 

Förstår den där lite avundsjuka känslan, jag är normalt sett inte heller missunnsam men har en bekant som gör "alla fel" men hon blev gravid och har nu en jättefin pojk på 1 månad. Det känns orättvist :( 

Jag tror också det bästa man kan göra är att försöka göra saker man mår bra av. Men det är svårt! 

Gud vad frustrerande när de inte hittar något fel! Det måste ju vara värre än något annat för då vet man ju inte vad man ska göra.Usch börjar nästan gråta av det sista du sa, det sliter så oerhört på en. Klart att alla mammor är starka, jag kan ju bara föreställa mig vilket psykiskt och fysiskt påfrestande jobb det är att ha barn. Det är två olika sorters styrka, barnlösa kämpar med sorg och oro över framtiden medan föräldrar kanske kämpar mer med andra utfodringar.

Jag började med att ta alla mina blodprov i mitten på september och har nu en tid den 8 november för att gå igenom alla provsvar. Så 1,5 månad från det att vi började lämna in olika prover till dess vi får svaren. Jag vet inte om det är samma procedur i alla län men här är det iaf så det går till.

Och som svar på om det är normalt att få utslag på äl test på cd 23 så skulle jag säga ja. För att det typ alltid finns LH i kroppen som kommer ge utslag på äl test.

Sen att du inte fick ett fullt utslag så det blev positivt kan bero på att du kanske missade peaken som kan vara väldigt kort. Jag har använt mig av babyplans strips och jag har enbart fått fullt utslag på dom en gång av många månaders användande men har haft alla andra symptom på äl som smärta och sekret utan fullt utslag så det behöver inte betyda att man inte ägglossar eller liknande.

Vilken lång väntan :( 1,5 månad måste kännas som en evighet. Vilket län går du i?

Ah då förstår jag! Ska prova att göra ägglossningstester både på morgonen och kvällen när jag ser en stegring I nästa cykel. Lucky nr 12

Jo det känns som en lång väntan men tiden går ändå fort när man försöker fokusera på annat. Västerbotten bor vi i.

Ja det kan vara en idé för att försöka hitta äl bättre :)

Ja det är klart! Och i förhållande till hur länge man redan väntat så är det kanske inte så farligt när man trots allt (förhoppningsvis) får veta vad som är galet och lösningen på det :) Jag håller tummar och tår för er!

Min sambo och jag hade en lång prat igårkväll, det närmar sig bim och jag börjar bli ängslig. Han känner på sig det och ville stötta. Han säger att det gör så ont i honom att se mig ledsen och försäkrar om att vi förr eller senare kommer ha en komplett familj oavsett hur vi får till det. Han är så fin <3 Men vi tror att ingen av oss är i infertila iallafall. Han har gjort ett ex gravid tidigare som slutade i missfall och jag har varit gravid med ett ex men blev tvingad till abort.

Jag har hört att två personer kan vara inkompatibla med varandra. Vill inte tro att det stämmer men kan det vara så?

hakar på .. är 40 och försöker för fullt med första barnet sedan augusti 2020 och inget händer. Fick något känsloutbrott senast jag och sambon var ute senast och bara la mig ner och skakade. Känns som att man vill ge upp. Har försökt mäta temp osv utan framgång... kyla ner honom innan, ha olika ställningar i sovrummet, ätit diverse örter, försökt med allt men inget hjälper.

Vi har i alla fall två hundar vi älskar. De är som våra barn. Men längtan finns ju alltid där

hakar på .. är 40 och försöker för fullt med första barnet sedan augusti 2020 och inget händer. Fick något känsloutbrott senast jag och sambon var ute senast och bara la mig ner och skakade. Känns som att man vill ge upp. Har försökt mäta temp osv utan framgång... kyla ner honom innan, ha olika ställningar i sovrummet, ätit diverse örter, försökt med allt men inget hjälper.

Vi har i alla fall två hundar vi älskar. De är som våra barn. Men längtan finns ju alltid där