ttcjuliaa skrev 2021-10-20 17:37:42 följande:
Jag är 33, han är 35.Så glad att ni till slut fick er son! Menar de att det bruker gå fortare vanligtvis när man skaffar barn genom ivf/icsi?Tack <3 Jag känner verkligen igen mig i att det är svårt att få förståelse. Jag har valt att inte dela problemen med vänner eller familj. Jag har gått igenom helvetet redan. Min sambo tar det med ro och tröstar, han är lite mer praktiskt lagd och säger att går det inte så tar vi hjälp.
Vi vet ju inte varför det aldrig händer. Men jag har en förmåga att alltid skuldbelägga mig själv. Det har gått perioder där jag funderat på att både lämna min sambo och ta livet av mig för att jag tror att det är mitt fel och jag känner mig så sjukt okvinnlig och känner sorg över att inte kunna uppfylla både min och min mans dröm.
Jag önskar det fanns ett sätt att spola fram tiden bara för att se om det blir bra till slut och att resan är värd både toppar och dalar..
Jag tänker att det kanske kan vara smart för dig att skaffa samtalskontakt eftersom du reagerar med så allvarliga känslor. En utredning kan ta tid, en ivf-process likaså. Det kräver att man har en grund i att kunna hantera svåra känslor. Och ett starkt förhållande.
Jag förstår absolut att du inte vill berätta ens för nära och kära. Jag kände exakt likadant, vi var väldigt sparsamma med information.
Som avslut vill jag berätta att efter flera års slit så har vi nu vårt barn, vår ögonsten. Och du ska veta att de allra flesta som söker hjälp till slut lyckas få ett barn.
