Feminism och jämställdhet

Jag föreslår att TS mfl. bestämmer sig för inriktningen på den här tråden och tar konsekvenserna. Samhällelig? Då finns centrala och tungt vägande fakta som ni nog bara får ta och väga in.

Generellt:
Vem har mest makt i samhället?
Generellt: vem har högst inkomster?
Generellt: vem har det fysiska övertaget?
Generellt: vem har flest chefs- och styrelseposter?
Generellt: vems synsätt dominerar och vem har oftast tolkningsföreträde?
I could go on and on...

Och omvänt.
Vem får sämst vård - generellt?
Vem löper störst risk att bli misshandlad i hemmet - generellt?
Vem har sämst chans att klara sig på sin pension - generellt?
Vem blir i högst grad diagnosticerad med utmattningsdepression - generellt - och VAD beror det på? Dubbelarbete? Sämre trygghet på arbetsplatsen? Lägre engagemang från manlige förälderns sida? Att öht ha betydligt lägre status än män och kopplat till detta (helt orimliga) krav på sig att främst finnas till för andra och konstant sätta sig själv i andra rummet?

VEM löper störst risk att - GENERELLT - utsättas för olika former av övergrepp? I hemmet, på arbetsplatsen, i skolan. På gatan, i parken - vilket därmed beskär kvinnors rörelsefrihet avsevärt och på det mest upprörande sätt (som också nämnts i tråden).

Forskning finns gällande nästan samtliga av dessa punkter.

I det här perspektivet: 
Är det UNDERLIGT att en del kvinnor (och överfört till procent säkerligen inte överväldigande många av en halv befolkning) tenderar att hata, eller snarare avsky, män som kollektiv? Själv ser jag i alla fall en benhård logik. Det är väldigt synd att det är så, men också vääldigt begripligt.

Och om vi ska ta feminismen som fenomen och rörelse, så handlar den om just detta - kvinnors existentiella situation i samhället. Det är kärnan.

Ni - jämställda - män! Om ni verkligen vill få till en seriös, substantiell och konstruktiv dialog som kan föra de här frågorna framåt (och könen närmare varann) så MÅSTE ni förhålla er till FAKTA och verkligheten som den faktiskt ser ut!! Det är dags att begrava skygglapparna!
Om man - GENERELLT - har mycket makt, och har haft det väldigt länge, så får man vid nån punkt vara beredd att dela med sig. Och att öppna sig är en bra början.
Om man vill framstå som välvillig. Och trovärdig.

Manshatet är märkbart inom vissa grupper och i vissa sammanhang.

Kvinnohatet genomsyrar hela samhället.

Jo, och vilka är det som till övervägande del - i de allra, allra flesta fall - utsätter män för det våldet?

Är inte "större, högre, mer" relevanta kategorier menar du??
Måste vi inte ALLTID tänka och handla i termer av prioriteringar kring var vi lägger fokus, engagemang och resurser, på olika sätt?
Angelägenhetsgrad, liksom.

Men snälla nån. Gör bara som de flesta andra försöker göra i den här tråden: bidra med något matnyttigt som tillför näring till diskussionen. En tanke, en invändning,  fakta eller vad du vill. Istället för att bara klanka ner.