hurtänktedunu skrev 2021-12-02 13:43:31 följande:
Alltså det är så svårt det där när det pendlar med symtom. Förstår att du blir orolig. Det kan vara riktigt psykiskt påfrestande att vara gravid helt klart.
Tyvärr inte någon sån erfarenhet. Har haft 2 graviditeter där jag knappt haft symtom alls under hela tiden så det var ju inte så att det försvann utan dom var aldrig där. Vad har du haft för symtom?
Sen har jag en graviditet där jag hade lite symtom som försvann 10+1 ca och fick en blödning 10+4 så åkte in till akuten och då hade bebisen dött. Men jag kände det nästan på mig.
Denna gången mår jag skit rent ut sagt. Men ingen graviditet är den andra lik och jag har läst om flera där symtomen blir bättre runt v.11.
Fortsätter det komma mer blod skulle jag åka in.
Problemet för mig gällande blödandet är att det har hållit på nästan dagligen sen jag blev gravid och jag har varit inne på UL flera gånger där de sagt att allt ser perfekt ut och de kan inte förklara blödningarna. Så det känns som att jag inte kommer kunna åka in på något mer UL om jag inte mot all förmodan skulle få ordentligt rikliga blödningar. Senast jag var på UL så tog de i alla fall cellprov för att utesluta att det har att göra med livmoderhalscancer, har inte fått svaret på det ännu. Gången innan så sa barnmorskan att hon ser det här problemet jätteofta och att det nästan aldrig finns någon förklaring till det. Inte undra på man blir mentalt trött när man inte kan få ett svar på varför det sker.
Men jag ska försöka hålla ut de kommande två veckorna innan nästa ultraljud som blir vid KUB. Jag har ju lite illamående då och då och är trött, men innan har jag liksom mått jättedåligt, så jag känner ju verkligen av skillnaden. Jag hoppas att jag bara är nojig över inget!
