Flickigt och pojkigt

När jag var barn var jag sådan, trots att jag växte upp med en ensamstående far som uppfostrade mig mer pojkigt (för han kunde inget annat eftersom han var väldigt manlig själv). Jag fick alltid i a f det jag själv valde, vilket var rosa, turkost, glitter, parfymdoftande ponnys, och så som din tjej. Inget fel att vara flickig. Det var medfött hos mig. Min far hade hellre köpt mig he-mangubbar och leksaksbilar så han sluppit att köpa rosa glitterhästar och princessor - men det var vad jag ville ha. Medfött alltså. Det tilltalade mig estetiskt.