BF maj 2022
Tack, det skulle vara så snällt!!
Tack, det skulle vara så snällt!!
Va nyss på toaletten. Jag har precis fått missfall. Så hoppar av denna grupp.
Hade mitt hälsosamtal idag (två veckor försent pga sjukdom och vabb) och det kändes så bra. Samma barnmorska som med dottern och det var jag så glad för och barnmorskan blev också superglad och se mig trots att det var 4 år sedan jag väntade dottern. Blev nästan lite rörd hehe. Nästa vecka ska jag ha inskrivning och barnmorskan skickade idag remiss om kub som kommer göras om 3-4 veckor, känns så spännande och läskigt på samma gång då vi inte blev erbjudna det sist. Eftersom jag åt ägglossningsstimulerande läkemedel för att bli gravid denna gången så är det lite oklart när jag har bf sa barnmorskan så eventuellt kommer jag flyttas en vecka och ha bf i slutet på april istället. Men det får jag reda på på KUB :) går imorgon in i vecka 10 (9+0)
Har precis kommit hem från ul för att se hur långt gången jag var då jag inte hade en sista mens dag att gå efter då jag fick missfall i vecka 8 i juli.
Fick se en liten plutt med tickande hjärta. Är i vecka 10 (9+1) precis som jag misstänkte efter misstänkt ägglossning. Helt underbart och nu kan jag och sambon äntligen börja tro på detta, att vi ska få en trea med bf 2 maj <3
Stort grattis!!
VI är i precis samma vecka :D
[quote=81404543][quote-nick]Ik96 skrev 2021-09-29 11:56:51 följande:[/quote-nick]
Kanske lite "provocerande" fråga och självklart upp till var och en om man vill svara. Men alla ni som så gärna vill göra KUB/NIPT, varför gör ni detta? Vill ni vara förberedda på att barnet eventuellt har kromosomavvikelser eller kommer ni ta bort barnet om det visar sig ha någon avvikelse?
Ja man är mer medveten om allt denna gång, om du förstår vad jag menar, hehe.
Hej och hallå!
Hur går det för er alla, hur mår ni?
Jag kämpar på... Vi var på privat ultraljud för 2 veckor sedan och allt såg fint ut. Illamåendet har fortfarande inte släppt och det blir bara värre... Men försöker hålla humöret uppe och tänka positivt. Bebisen växer och en liten mage (troligen svullnad haha) börjar titta fram, är i vecka 11 (10+3) idag.
Snart är det dags för KUB och jag ser så fram emot det. Vi vill enbart göra KUB för att förbereda oss mentalt ifall något avvikande skulle visa. Bebis är välkommen precis som den är och vi längtar såååå mycket!
BF dagen har flyttats fram 3 dagar, så är beräknad 2/5-22 istället för 5/5-22. :)
Är det någon mer som är eller nyligen varit i v.9/10 och känner minskade symtom? Jag har haft rätt starka symtom fram tills nu, känner egentligen inte av något varken i illamående, bröst eller molvärk. Synd att man inte bara kan känna att de är lite lyxigt att må bra ett tag utan direkt känner sig orolig.. vet att vissa upplever spökveckor där symtomen avtar lite för att sedan komma tillvaka.
Jag har KUB på måndag och är sååå nervös! Det är det enda jag kan gå och tänka på nu. Men det ska bli så spännande också och förhoppningsvis är där ett tickande hjärta :D
Åh så spännande, jag hoppas och tror att de kommer gå jättebra <3
Har gjort KUB idag och allt såg jättebra ut och väldigt bra resultat fick vi :D har nu bf 26 april istället för 2 maj vilket min barnmorska trodde skulle hända. Fick RUL bokat också den 1 december :D nu känns allt lite mer verkligt!
Åh grattis vad härligt att allt såg bra ut! :) hoppas vi andra får en lika bra upplevelse på våra KUB/NIPT. Skönt att bebis blir planerad lite tidigare också så att tiden kan gå fortare: D
Fler än jag där håret växer galet fort, överallt?! Haha :P
Jag har också gjort kub i veckan, fick bra siffror. Vet dock inte vad för det sa hon inte. Men nu kan jag äntligen slappna av efter att ha fått se bebisen igen och att allt såg bra ut och datumet stämde även exakt denna gång, så fortfarande bf den 2 maj :)
Nu funderar vi på hur vi ska berätta för stora syskonen hemma att det ska komma en liten bebis i vår :)
Dom är 7 och 5 år men har redan listat ut att det är något med min mage. 5 åringen kramade mig runt magen häromdagen och sa : mamma jag älskar dig och det ser verkligen ut som du har en bebis i magen. Så himla sött, svarade att jag älskade henne med och jaså tycker du det, hade du blivit glad då? Sen svarade hon ja med glittrande ögon och började med annat, haha. Förstår helt att dom tycker det då min mage fortfarande är riktigt svullen ( vecka 14 ) och inte går att dölja.
Dom har tjatat länge efter en bebis så ska bli så roligt att berätta men hur? Någon som har ett bra tips?