Inlägg från: Mimosa86 |Visa alla inlägg
  • Mimosa86

    Pappa som håller på att gå sönder

    okunniglärarstudent skrev 2021-07-08 11:13:41 följande:

    Tack allihopa! Uppskattar varje svar.

    Jag kanske borde förtydliga, ville egentligen hålla texten lite kortare. Vi är igång med Mindler och pratar med en psykolog en gång i veckan men det mesta av det som föreslås gör vi redan. Jag är fysisk aktiv, lever hälsosamt, planerar oftast aktiviteter med sonen istället för att sitta hemma, skapar egentid så ofta det går genom att ta hjälp av släkten men ändå mår jag inte bättre. Det kan vara bra i stunden men återgår till en nedstämdhet så fort jag är med sonen igen. Jag tycker jag tar väl hand om honom men det känns som ett meningslöst jobb. Snart är det semester för oss och sambon har planerat massvis med aktiviteter och jag har noll intresse och känner stor stress men har redan konstant dåligt samvete mot henne eftersom hon gör mycket mer än mig just nu. Det är oftast orsaken till våra bråk, att jag inte orkar göra nånting just nu. Jag har även en stor oro att detta har påverkat eller kommer att påverka relationen till min son längre fram. Jag börjar förstå min pappa som lämnade oss när jag var 2 år och barn nr 2 kom och det är absolut det sista jag vill. Jag vet egentligen inte vad jag förväntar mig för svar av detta men att bara skriva av sig hjälper nog lite grann just nu.


    Du har fått bra svar ovan men jag reagerar på det du skriver att du själv blev lämnad av din pappa när du var liten. Kan det vara en orsak till dina känslor mot din egen son? Att du känner dig otillräcklig och rädd att göra samma misstag? att det är den känsla av en frånvarande far som du kan behöva bearbeta för att sen kunna axla ditt eget föräldraansvar? Sen tycker jag du bör prata med en psykolog/terapeut på egen hand och inte i grupp med din partner. Så att du kan ventilera utan dålig samvete mot henne.

    För vad är det specifikt som gör situationen dålig? Är det sömnbrist? Är sonen väldigt krävande? Eller har du svårt att släppa dig själv för någon annan, dvs att du nu är sekundär och sonen primär?

    Att det är tråkigt och outvecklande att hänga med sitt barn kan nog de flesta skriva under på, lekplats är inte så jäkla kul. Och semester med barn är inte semester i form av avslappning och lugnt och ro. Men kärleken och kontakten förälder och barn väger ju upp detta vanligtvis. Att man som förälder ser sitt barn utvecklas allt mer till en individ. Att man vill vara med sitt barn för att man älskar ditt barn över allt annat. Sen innebär ju inte det att man alltid vill umgås. Men det verkar finnas ett känslomässigt avstånd mellan dig och sonen som inte borde finnas och som du behöver dunder på vad det kan bottna i.

    Självklart går det att lösa! Självklart ska du ha rätt till adekvat stöd här.
Svar på tråden Pappa som håller på att gå sönder