Rädd för att skaffa barn med min nya partner…
Nu menade jag inte att vi ska flytta ihop imorgon, jag menar om 1-2 år, men det kanske inte gick fram tydligt. Jag och dotterns pappa gick isär när hon var 6 månader så hon har sen hon va pytteliten varit van vid att vi inte bor ihop. Och nej jag funderar inte på att skaffa barn med honom ikväll, men när man träffar någon och har barn sen tidigare så går man ganska snabbt in på vad man söker, jag behöver veta vad personen söker, utifall det är något att satsa på. Hade han inte velat ha en relation eller en framtid ihop så hade jag inte presenterat dottern för honom nånsin, så varför vi har pratat om barn är för att vi ska veta var vi vill i framtiden. Folk är så jävla gnälliga här men lik förbannat är jag korkad och gör inlägg här ändå. Suck
När jag läste din TS? Mina varningsflaggor vevar. Det är så fruktansvärt löjligt klassiskt att människorna som är benägna till att ruinera sina partners, är charmiga, får den andre att känna sig oerhört sedd och älskad. Tar en med storm, och allt känns så bra och så rätt. Det går fort fram. Det är också inte helt ovanligt att man hamnar i fler destruktiva relationer, man må vara stärkt och allt det där, men att bryta det mönstret/naiviteten som gjorde att man hamnade i det där första destruktiva förhållandet? Det är inte så jäkla lätt alla gånger, och oftast inte sånt man tänkt på att analysera under terapin..
Så jag finner det varken gnälligt eller konstigt att du får kommentarer om att sakta ner, vara vaksam.