BIM Juni
Jag hakar också på. Har lite dålig koll på cykeln eftersom den inte riktigt blivit normal efter att jag slutade med Cerazette, men tror att BIM är ca 3/6.
Jag hakar också på. Har lite dålig koll på cykeln eftersom den inte riktigt blivit normal efter att jag slutade med Cerazette, men tror att BIM är ca 3/6.
Oj, ursäkta! Mitt första inlägg, så jag lyckades klanta till det. Tack för att du fixade :)
Tack!
Det blir första för mig, om det nu lyckas, vågar knappt tro på det :) Jag har aldrig försökt tidigare och tänkte att jag inte skulle få några barn av lite olika skäl, men man är tydligt aldrig för gammal för att ändra sig!
Hur är det för dig, såg tidigare i tråden att du har en liten just nu? Har du flera sedan tidigare?
Hej! Jag hakar gärna på här i tråden. Fick nyss mf, tidigt, och hoppas nu på äl om några dagar. Bim är 4 juni.
3e försöket blir detta. 4e barnet. Är 33 år.
Hur gör ni? Kör ni äl-stickor?
Jag har ju skrivit lite i tråden tidigare och har BIM 3/6 (Kanske. Är väldigt osäker på min cykel).
Eftersom jag slutade med Cerazette för tag sedan är jag fortfarande osäker på om jag överhuvudtaget har ÄL. Har testat med stickor den här månaden, nästan hela vägen från mens till nu och har inte fått positivt (men det var starkare utslag i början av perioden, konstigt nog). Antingen har jag missat för att jag testat på fel tid, eller så har ägglossningen inte börjat ordentligt ännu.
Sen ett par veckor tillbaka har jag haft en del symptom jag aldrig brukar ha annars, och funderar nu på om det kan vara biverkningar efter att ha slutat med p-pillren. Symptom: illamående, dålig aptit av och till, halsbränna, huvudvärk, känner mig rundare än vanligt.
Är det någon annan som slutat med p-piller som känner igen detta?
Tack! Det är skönt att höra om någon annan i liknande sits som det går framåt för!
Tycker att i alla fall ett par av dina test ser positiva ut, så lurigt! Mina har varit svagare, och nu helt utan teststreck, oftast.
Jag har haft två blödningar. Den första var ju förstås inte mens, men trodde att den andra var det eftersom den kom ca en månad efter den första. Fast kanske inte, den var ganska liten. Nu väntar jag på tredje, som jag alltså hade räknat ut till ca 3/6. Men den kan ju lika gärna komma när som helst egentligen.
Jag kanske får börja tempa som du säger, för att få lite bättre koll!
Jag behöver skriva av mig.
Jag har varit med i denna tråd men vill vara anonym.
Igår berättade min sambo något som fick min värld att rasa.
Jag grät så otroligt mycket igår, många förstår nog inte hur det här kan vara en sån big deal för mig ( har två barn sen tidigare) men jag gissar på att många av er andra som försöker och längtar förstår precis.
Det värsta av allt är att vi har försökt i tre månader, att han sa att han var redo (på min födelsedag med ett paket inslaget med en bebismössa och ett fint skrivet brev från blivande bebis (Hur romantiskt)) och att han nu har ändrat sig....
Jag har varit så säker på att vi faktiskt snart kommer att ha en bebis, en liten människa som vi tillsammans har skapat, en blandning mellan oss två.
Just nu känner jag mig så tom. Det känns nästan som att någon har dött och det gör ont i hela mig.
Tänk om jag är gravid nu!? Och han inte vill...
Hej, känner för dig <3 Det är nog bra att skriva just här för jag tror att vi är många som kan förstå. Jag kan i alla fall verkligen förstå hur tungt detta är att höra när man börjat hoppas och planera och gått in i detta "projekt" som det ju känns som. Inte en lätt process att avbryta, känslomässigt.