Andra barn som får göra saker som är förbjudet för mitt barn - hur förklarar jag för barnet
Jag har en fråga om hur man hanterar att andra barn får göra saker som jag inte låter mitt barn göra. Till exempel: Min son cyklar på balanscykel och jag har lärt honom att man inte får cykla över gator, utan så fort man ska ner från trottoaren leder man cykeln. Han var jätteduktig på detta tills en kompis fick en cykel. Hans föräldrar säger att det är ok att cykla över gatan så länge det inte kommer några bilar. Detta har gjort att min son också börjat cykla ut i vägen och jag försöker förklara att han fortfarande inte får göra det.
Jag har också sagt till honom att man leder cykeln på skolgården, då det är cykelförbud där (vilket det är) medans den andra pojkens föräldrar låter sin son cykla där för att de inte anser springcyklar omfattas av cykelförbudet. Ännu mer konfliker med min son och han förstår inte varför han inte får göra som sin kompis.
Vi var även i en situation när vi var på Leos för ganska länge sedan där jag hade sagt till min son att man inte får klättra upp för rutchkanorna (vilket också är Leos regler) utan gå upp för trappan. Ett annat barn fick klättra upp för rutchkanorna för sin mamma och enligt henne hade hon fått tillstånd från leklandet att hennes barn inte skulle behöva ta trapporna upp. Jag har svårt att förklara för mitt barn att regler finns och att det är viktigt att hålla dem när andra föräldrar inte följer reglerna eller, som med barnet som får cykla ut på bilvägar, har en mer avslappnad syn på säkerhet. Jag vill inte att mitt barn ska skada sig men han förstår inte och tycker att det är orättvist. HUR förklarar man för en fyraåring? Några tips?
Ibland får man som förälder bara sätta ner foten: för att jag säger så, eller har bestämt det, eller för att så är lagen. Punkt slut och det spelar ingen roll vad andra får eller inte. Trafiksäkerhet är väl en sån sak som behöver vara så strikt. Du får förklara att han kan skadas allvarligt av bilarna och att du blir lika orolig för kompisen som också kan skadas men att du inte bestämmer om honom.
Ibland får man förklara att ja, det är en regel, och ja, han gör inte som man ska, men en del gör så. Du kan fortfarande följa reglerna och vara duktig även om ett annat barn gör lite fel. Där kanske exemplet från Leos Lekland faller in?
Och ibland kanske man själv får ge sig och tänja eller omformulera reglerna, dels om barnet utvecklas och kan få göra sånt det inte fik tidigare, eller för att man tänker att den regeln inte är så absolut utan kan modifieras en aning. Där hamnar väldigt mycket har jag insett under mina barns uppväxt. Det är minst lika viktigt att veta hur och när man kan göra avsteg från en regels som att veta när den måste vara absolut. Då lär man barnen gradvis att tänka själva, tänka lite längre, ta in konsekvenser. Det kan man göra mer och mer när barnet mognar.