Var på första samtalet idag. Så himla skönt att få samma BM med tanke på min bakgrund och hur dåligt mina två tidigare graviditeter slutat. Ska få ett tidigt ultraljud i v.8+6. Aldrig gjort UL innan KUB innan. Gör man på magen eller vaginalt i den veckan?
Dom brukar försöka göra utanpå magen först, men om det är svårt att se så kan dom kolla vaginalt istället. Det brukar hjälpa om man har lite halvfull blåsa, så ser dom lättare utanpå.
Jag hoppar in här!
beräknad 14 januari 2022, första graviditeten och barnet.
Vi håller det för oss själva tills risken för missfall avtar, är om jag räknar rätt i vecka 6, 5+3.
Jag har så otroligt många frågor, jag har skummat igenom tråden och jag vet inte vad hälften av alla förkortningar betyder, jag vet heller inte vad man ska göra, vad man ska tänka på etc? Ska man börja smörja sig för ev. bristningar redan nu? Ska jag köpa stödstrumpor? Hur berättar man för nära och kära, när gör man det? Frågorna är oändliga!
Hoppas att ni som har erfarenhet kan komma med lite tips till en förstagångare som inte har någon att fråga
BF-lista:
Link92, 29 år, BF 9 jan, första barnet
JosHed, 30 år, BF 10 januari, 3 barnet, andra barnet i livet
Jojjans, 35 år, BF 18 jan, andra barnet
Ericky, 33 år, BF 29 jan-5 februari, 1:a barnet
V.7 (6+4) och är så himla trött, och så himla dålig i magen. Mår inte illa egentligen, och har inga andra symtom, jo toksvullen om magen då xD längtar tills det tidiga ultraljudet 8+6 men är ju en evighet kvar dit :)
Kan ni dela med er av era test när ni var runt äl+12-14?
Jag har precis plussat svagt på äl+14 så vågar inte riktigt gå med i gruppen än.
Kram
Jag har tidigt ultraljud 7 juni, då jag ska på läkarbesök för att sätta in trombyl och lägga upp graviditeten. Är inte nervös egentligen, utan har mer en känsla av att jag ändå inte kommer kunna tro att det ska gå vägen denna gång. Hoppas såklart på ett tickande litet hjärta, men även om det ser bra ut, även om KUB ser bra ut osv så sket det sig vid RUL förra gången och det är så sjukt långt dit. Tills dess känns det mest som om jag väntar på en dödsdom liksom.
Nej men hörrni - visst kan det vara normalt att inte ha några symtom på grav med? Blir så nojjig. Första grav kräktes jag massa, andra typ 2 ggr. Denna gång var jag illamående typ en dag. Har verkligen typ noll symtom. Nu i och för sig apsjuk så har ju massa symtom men vet ju inte vad som är grav och inte (antagligen inget). Säg mig att någon annan haft noll symtom men allt ändå gått bra? V.8+0 idag. Har tidigt ultraljud v.8+6
Jag var i måndags och gjorde ett tidigt ultraljud i Umeå. Under dom där få minuterna jag fick med barnmorskan fick vi se vad vi kom för - ett tickande hjärta. (Jag är i vecka 9, 8+6 idag)
Har känt mig betydligt lugnare i veckan än vad jag gjort tidigare. Känns så skönt att se att det faktiskt är en mini som växer där inne.
Var även på inskrivning idag hos barnmorskan. Så nu känns allting plötsligt så verkligen samtidigt som det är svårt att smälta tanken - att vi ska ha en bebis tillsammans. Förutsatt att allting fortsätter gå bra. Känns så roligt, spännande och skrämmande på samma gång <3
Jag skulle vilja lyfta frågan med KUB och NIB test.
Hur ser ni på det och är det någonting ni bokat in?
Vi står i tankarna att vi inte känner att vi behöver göra ett, för det har föds så många friska barn fram tills nu utan att dessa tester gjort. Och att man i slutändan kan behöva ta ett tufft beslut, vilket vi båda skulle tycka vara jobbigt och inte vet hur vi riktigt skulle ställa oss till.
Men på senaste tid så har de flesta av mina vänner som fått barn senaste året/2 åren gjort detta och trycker verkligen att ?om man väntar barn bör man göra ett sådant test? så då blir vi tveksamma om man inte ska göra ett i alla fall.
Jag har inte berättat för mina vänner att vi väntar barn och planerar inte att göra det heller förens vi gått förbi vecka 12. Så hör gärna era tankar om detta, om det är någon som vill dela med sig.
Ska på ultraljud idag kl 8. Är i 8+6 enligt senaste mensen. Så nervös att jag vill kräkas :/