Inlägg från: Josseblomifr |Visa alla inlägg
  • Josseblomifr

    Min tonåriga son vill ha kvinnokläder

    Min son på 15 år känner sig inte som en pojke och vill ha flickkläder. Han är bisexuell. Jag har sagt att det är okej att vara precis som man är och har inga problem med den sexuella läggningen, men det här med att han vill ha kvinnliga kläder som klänningar känns jobbigt. Jag tror det är jobbigt dels för att jag inte förstår varför och kan sätta min in i hur han känner och dels för att jag är rädd att han ska råka illa ut (bli nedslagen eller häcklad) om han går ut klädd som tjej med smink. Jag tycker även det är jobbigt att han vill beställa kläder från damavdelningen.

    Även om jag vill vara öppen och tolerant så är det jobbigt känslomässigt att jag på sätt och vis förlorat min lilla pojke. Svårt att förklara hur det känns. Allt detta är så nytt och ibland upprörande. Han är så annorlunda nu i tonåren och även om jag vet att man i den åldern experimenterar och utforskar din sexualitet känns det nytt och konstigt för mig. (Det här säger jag inte till honom utan är mina känslor. Utåt stöttar jag honom, men jag vill att han har pojkkläder bland folk. Hans pappa säger samma sak.)

    Min son har alltid haft tjejkompisar och är mjuk och känslig. Han ville hugga av snoppen som barn och ogillar hård manlighet. Vi har alltid låtit honom vara den han är och älskat honom. Det är först nu det känns jobbigt. Tänk om han kommer ut och sen ångrar sig? Jag hoppas det inte är något sexuellt med att han vill ha flickkläder. Det gör mig illa till mods om jag ska vara helt ärlig.

    Min sons vänner vet att han är bisexuell och har bra stöd. Har liknade vänner vilket jag är glad för. Det är just den här klädgrejen dom gör mig beklämd.

    Hur ska jag hantera detta? Känner ingen i samma sits.

  • Svar på tråden Min tonåriga son vill ha kvinnokläder
  • Josseblomifr
    Anonym (-) skrev 2021-04-12 08:52:29 följande:

    Jag förstår dig. Jag är lesbisk och anser mig vara väldigt queer och tolerant, men även jag har svårt att greppa transsexualitet. Jag har många vänner (FTM och MTF) som gått igenom hela eller delar av könskorrigerande operationer. Jag får lättare för det för varje gång - så det beror mest på ovanan och min svårighet att sätta sig in i andras känslor.

    Dock behöver inte trans och sexualitet höra ihop. Jag känner flera kvinnor som opererat sig till män men som endast ligger och är tillsammans med män. Så de var alltså heterotjejer som kände att de inte var tjejer.

    Det kan gå över för din son, eller inte. Stötta honom men pusha inte för hormoner och dyl, om han ändrar sig.

    Det finns dokumentärer i ämnet. Bland annat tranståget på SVT-play eller youtube.

    Ta hand om dig.


    Tack för fint svar. Jag tänker att jag gör så, som du skrev, att jag bara låter honom vara och inte pushar åt något håll, fortsätter vara accepterande. Jag tror mina svåra känslor beror dels på den förändring det innebär för mig med detta nya oväntade och att jag inte kan sätta mig in i hans känslor även om jag såklart älskar honom över allt och vill vara en stödjande mamma. Jag ska kolla runt lite på dokumentärer och sånt så jag blir mera insatt och känner mig mindre ensam med situationen. Tonåren är ju en berg och dal bana av känslor. Tror även sonen inspireras av två av sina vänner som klär sig och vill bli kallade som det motsatta kön de är födda som.
  • Josseblomifr
    sextiotalist skrev 2021-04-12 15:56:07 följande:

    En vän till mig berättade hur ambivalent han var när hans dotter berättade att hon blivit kär i en kvinna (jag ogillar uttrycket "komma ut" även om jag förstår varför uttrycket finns). Han såg sig som öppen och relativ fördomsfri, så han blev chockad över att han tog det så hårt. Men nu är han helt bekväm med det. Men han behövde tid. 

    Man får gå igenom sorgeprocessen att det inte blev som man tänkt det, men man behöver inte agera på det och acceptera att det är process som är privat


    Ja, jag tror man behöver tid att sörja och smälta, även om man accepterar och är öppen i teorin och ser sig som rätt fördomsfri. Det blir en sorg när ens barn, som man tagit hand om från dag ett på ett sätt förvinner... Alltså, det är ju samma älskade barn, men ändå inte när sonen till exempel inte vill vara pojke längre. Det väcker en sorg. Hoppas jag förklarar så man förstår. Jag älskar min son oavsett, men det är mycket att smälta och ställa om på flera sätt.
  • Josseblomifr
    Glinda från Oz skrev 2021-04-12 09:57:41 följande:

    Kommer han ut och ångrar sig är det väl bara att byta till killkläder igen?!

    Jag tror det kan hjälpa att ta reda på vad för slags transperson han är, jag ser en del som bara tagit för givet att han är transexuell men så behöver det inte alls vara. Han kan t.ex vara transvestit eller crossdresser också. Titta på filmer, lyssna på andra transpersoner på youtube, läs allt du kan hitta. Kunskap gör allt lättare. 


    Jo, men jag är orolig för att andra ungdomar i stan/på skolan ska sätta honom i ett fack om han går ut som tjej och sedan byter. Och såklart för de fördomar de kan väcka. Jag vill påett sätt skydda honom från skada... Svår sits som förälder. Man är alltid rädd då man har barn att de ska fara illa. De är ju det finaste man har.
  • Josseblomifr
    Anonym (skräddaren) skrev 2021-04-12 16:08:41 följande:

    Kan tänka mig att din son kollar och blir inspirerad av alla trender online.

    Själv tycker jag att det är snyggt när unga män klär sig androgynt tex snygg byxa, mönstrad skjorta, lite smycken och om det passar längre hår och lite smink.

    Hälsningar från alldagliga morsan.


    Jo, han är väldigt inspirerad av andra. Mest av vänner. Jag tycker också det är fint med en feminin stil på killar, men då det är mitt barn känner jag mest oro för att andra ungdomar ska behandla honom illa för det. Man vet ju själv hur det var då man växte upp med "homo" och "bögjävel" som skällsord. Det är nog mer öppet nu... Tror och hoppas jag, men som mamma är man orolig för sitt barn. Vill inte att han ska sårad. Han är så känslig och van vid ett öppet hem. Verkligheten kan vara väldigt annorlunda tyvärr.
  • Josseblomifr
    Glinda från Oz skrev 2021-04-12 17:36:10 följande:

    Du riskerar att skada honom genom att inte vara stöttande också, då har han inte bara okända människor på stan att tampas med han ska tampas med dig också. Är det en fas går det nog bra oavsett vad du tycker men är det inte det är risken att det blir problem mellan er längre fram 


    Jag stöttar honom. Han har klänning hemma och jag visar inget utåt. Jag behövde bara stöd känslomässigt här. Det är med mig jag kämpar.. Det är det jag upplever som svårt. Älskar min son oavsett och finns där för honom.
  • Josseblomifr
    Anonym (kjolkille) skrev 2021-04-12 18:42:04 följande:

    Kära TS, Känner igen mig i detta och förstår dig och sonen. Är visserligen drygt 10 år äldre än din son, men har haft liknande funderingar betr mitt kön. Är till 70 % klädd som kvinna, feminint utseende och långt hår mm. Vill dock fortsättningsvis vara kille i grunden men klä mig som kvinna, vilket jag gör jämt

    Inget lätt beslut för Er, men tro mig att allt kommer att redas ut till det bästa.

    Kram på dig och är säker på att solen kommer att skina på Er.

    //


    Åh, tack för fint svar. Min son vill vara kille men trivs bäst i tjejkläder säger han. Han hittar sig själv helt med tiden och oavsett kommer vi stötta honom. Minns själv hur omtumlande tonåren var. Jag ska göra allt för att försöka förstå honom.
  • Josseblomifr
    Anonym (Ylva) skrev 2021-04-12 18:56:16 följande:

    Här finns lite råd och tips:

    transformering.se/relationer/narstaende/psykologen-tipsar

    Och så vill jag tipsa dig att ringa RFSL och be om litteraturtips och annat stöd, tex fråga om det finns någon anhöriggrupp nära dig.

    Oavsett om det här är tillfälligt eller bestående är ert stöd och er kärlek superviktig för ert barn.

    Det är helt ok att bli ledsen och förvirrad. Du verkar redan ha förstått det, men det är viktigt att du inte söker tröst hos barnet utan hos vänner, en stödgrupp eller någon professionell.


    Tack för tips, ska söka en stödgrupp. Hoppas det finns där jag bor. Håller med om att sonen inte ska vara den jag söker stöd hos. Ger honom massor av kärlek.
  • Josseblomifr
    Anonym (-) skrev 2021-04-12 20:52:38 följande:

    Sök på exempelvis trans på facebook. Finns flera grupper. Sökord kan vara:

    Trans

    Queer

    HBTQ

    HBTQIA

    Könskorrigering

    FTM

    MTF

    Jag är med i flera olika grupper som rör HBTQ - där finns även transpersoner med. Ansök om medlemsskap. Där finns många att bolla med.

    Jag vet inte om det finns, men testa att söka på typ:

    förälder till HBTQ

    Stolta föräldrar till HBTQ

    Transföräldrar

    Supportgrupp för HBTQ/trans/el. dyl.

    Parents to trans child

    Osv.


    Tack för tips, det ska jag göra.
Svar på tråden Min tonåriga son vill ha kvinnokläder