Stanna eller gå - när är det nog?

Ditt inlägg berör mig. Till en början tänkte jag skriva att du skulle lämna men jag hann ändra mig några gånger medan jag läste. Det är verkligen inte lätt. Jag förstår din stress över din ålder med tanke på barn. Samtidigt tänker jag att det inte blir lättare i förhållandet när man får barn.

Tycker din kille att ert förhållande är dåligt? Det låter lite som att han inte upplever samma problem som du förrän du visar att du är på väg bort. Vad bra att ni gått i terapi, då har ni ju fått lite verktyg även om han inte tillämpar dem just nu. Jag funderar på varför han inte vill fortsätta med terapi. Kanske kände han att han fick kritik när ni var där om du fick medhåll? Kanske du ändå skulle lämna honom för att se om ni kan hitta tillbaka till varandra. Eller fundera ut vad som är viktigast för dig i livet. Man kan ju skaffa barn på egen hand också.

Den enda som har svaret på frågan hur du ska göra är du. Frustrerande, jag vet men förr eller senare kommer du veta.

Ditt inlägg berör mig. Till en början tänkte jag skriva att du skulle lämna men jag hann ändra mig några gånger medan jag läste. Det är verkligen inte lätt. Jag förstår din stress över din ålder med tanke på barn. Samtidigt tänker jag att det inte blir lättare i förhållandet när man får barn.

Tycker din kille att ert förhållande är dåligt? Det låter lite som att han inte upplever samma problem som du förrän du visar att du är på väg bort. Vad bra att ni gått i terapi, då har ni ju fått lite verktyg även om han inte tillämpar dem just nu. Jag funderar på varför han inte vill fortsätta med terapi. Kanske kände han att han fick kritik när ni var där om du fick medhåll? Kanske du ändå skulle lämna honom för att se om ni kan hitta tillbaka till varandra. Eller fundera ut vad som är viktigast för dig i livet. Man kan ju skaffa barn på egen hand också.

Den enda som har svaret på frågan hur du ska göra är du. Frustrerande, jag vet men förr eller senare kommer du veta.

Ditt inlägg berör mig. Till en början tänkte jag skriva att du skulle lämna men jag hann ändra mig några gånger medan jag läste. Det är verkligen inte lätt. Jag förstår din stress över din ålder med tanke på barn. Samtidigt tänker jag att det inte blir lättare i förhållandet när man får barn.

Tycker din kille att ert förhållande är dåligt? Det låter lite som att han inte upplever samma problem som du förrän du visar att du är på väg bort. Vad bra att ni gått i terapi, då har ni ju fått lite verktyg även om han inte tillämpar dem just nu. Jag funderar på varför han inte vill fortsätta med terapi. Kanske kände han att han fick kritik när ni var där om du fick medhåll? Kanske du ändå skulle lämna honom för att se om ni kan hitta tillbaka till varandra. Eller fundera ut vad som är viktigast för dig i livet. Man kan ju skaffa barn på egen hand också.

Den enda som har svaret på frågan hur du ska göra är du. Frustrerande, jag vet men förr eller senare kommer du veta.

Åh, jag känner så igen mig. Det tog tre år för mig att till slut ta beslutet om att separera. Vi har barn tillsammans vilket var både enklare och svårare. Svårare för att man mister så mycket tid med dem och man splittrar familjen men också lättare för jag hade ingen stress över att bilda familj.

Det låter som att din kille har en del att jobba med själv. Han kanske inte har orken att ta tag i sina problem. Älskar du honom? Vad kan du ha överseende med och vad kan du inte acceptera?

Jag är också i en relation nu där jag vill ha en förändring och å ena sidan känner jag att jag skulle må mycket bättre som singel men samtidigt känner jag att det finns en annan känsla nu mot när jag separerade från min man. Då ville jag ha kvar kärnfamiljen, nu vill jag ha kvar honom.

Önskar dig verkligen all lycka och hoppas du snart kommer fram till vad som är bäst för dig.