Kvinnor mår bättre som singlar än män?
Jag känner själv att jag mår som bäst när jag är singel, men vill ändå ha närhet och en partner som uppfyller mina behov av trygghet. Men jag tycker män är dåliga på att uppfylla mina behov av närhet och trygghet. Jag blir alltid besviken i ett förhållande. Jag vill ju ha familj och allt sånt, men ja jag vet inte, funderar på att skaffa barn själv men vill ju leva mamma, papp, barn, hus osv. Men män är så himla konstiga ofta, tar liksom inget ansvar för hem och hushåll, jag får säga till när lakan ska bytas osv.
Jag mår bättre som singel, men jag mår fortfarande inte bra som singel då jag ändå vill ha en kärleksrelation, men det verkar inte finnas några män som kan uppfylla de behov jag har. Så himla tragiskt. Det finns inte bra män till alla kvinnor. Vissa blir utan, som jag då.