Sellerin skrev 2021-06-03 20:29:39 följande:
Usch nej! Så jobbigt
Hoppas det inte påverkar dig allt för mycket, det är ju trots allt relativt lindrigt för de flesta i vår ålder. Jag har tre olika vänner/bekanta som hade covid nu under graviditeten och allt gick bra för dem :)
Det här med att oroa sig... jag är orolig just för att detta antagligen bara är början! xD
Från och med nu kommer kan man ju alltid oroa sig ifall man tillåter sig att göra det! Jag vet redan att jag kmr ha världens noja över andningen de 3 första månaderna. Sen kommer jag oroa mig för att något ska fastna i halsen och sen kmr det fortsätta sådär.... behöver verkligen hitta ett sätt att tona ner oron på. Kan inte vara nyttigt :D Men man känner ju redan ett ansvar och en kärlek till något som komma skall och man vill göra allt man kan för att beskydda det lilla livet <3
åh.. så skönt att höra!!
I mitt huvud har jag ju skräckscenarier om att min feber spårar ur eller min astma i kombination med covid gör situationen farlig.
Ja, jag har också förstått det som att oron förmodligen är en del av föräldraskapet... Får försöka tänka ut lite strategier för att det ska bli hanterbart...
Pga tidigare erfarenheter då jag förlorat folk nära mig har haft oron/kontroll som en form av att skapa en inbillad trygghet. Tror verkligen att graviditeten spär på mina tendenser... Jag måste verkligen se upp med det om det spårar ur. Man kan inte gå runt och vara konstant orolig :/ Jäkla dålig livskvalitét ju... Är lagom trött på mig själv nu som utmanas i detta med jämna mellanrum. :P
Tack för svar. <3
Hoppas på det bästa!