BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET

Gud så roligt att många i gruppen fått träffa sin/sina små älsklingar <3 Själv har jag ju bf 22/12, ska dock till specialist mödravården nästa vecka för förlossningsplanering pga jag äter medicin mot högt bt. Kommer troligen inte få gå över tiden och har bebis inte kommit innan så blir det nog igångsättning den 23/12, inte det roligaste datumet kanske men får helt enkelt se vad som sägs. Huvudsaken att bebis mår bra och är frisk :D Mem man längtar så efter bebisens, känns overkligt att snart ha sina lilla älskling utanför magen haha

Heeeej! Igår vid lunch kom vår lilla tjej. En helt fantastisk upplevelse, så fin personal och en bebis som skrek så fort hon kom ut och var pigg direkt. Jag har rätt så ont och äter mycket smärtstillande men mår annars jättebra. Tjejen är lugn och snäll och har jättemycket hår. :D

Så kul att känna igen hennes rörelsemönster från magen förresten, har ni som fått era märkt det? Min tjej var så otroligt sparkig med ena benet (så pass att jag tror jag fått blåmärken inuti) och samma ben älskar hon att ha helt utsträckt nu xD

Hoppas ni alla mår bra, och att Sellerin och Thewalk har det fortsatt fint med sina små! <3

Vår tjej bestämde sig för att komma igår, den 1 december :)

Otroligt kämpig förlossning men vi är SÅ glada över att hon äntligen är här hos oss.

Ser fram emot en fantastisk jul med vår nya familjemedlem!

Tackar som frågar, det ligger stabilt på 130/80 nu :)

Och foglossningen går absolut inte framåt, snarare åt andra hållet. Jag har även muskelkramper i sätesmuskeln som trycker på ischiasnerven, så ikväll kunde jag knappt stödja på vänstra benet :'( Känns som värkarna inte kommer att vara något jämfört med detta xD

Alla ni som fått era älsklingar nu (känns som alla xD) Hur har det kännts att förlossningen startat? Med undantag för ks förstås, mycket värkar, vattnet gått eller något annat? :) Kan vara roligt för oss andra att läsa :)

Stort, stort grattis till er som fått er lilla bebbe! :D

Gick in i v. 40 idag och har Bf om exakt en vecka. Just nu är det bara att vila och avvakta!

Hej på er!

Säger som många andra, så kul att läsa om alla som fått sina små älsklingar! 

Jag har ju BF 30/12 så några veckor kvar för mig. Dock har jag stött på lite patrull i graviditeten... Var hos min barnmorska i förra veckan och fick konstaterat (har känt något hårt och runt uppe i mina revben och lungor) att bebis ligger i säte. Så på tisdag ska jag in till specialistmödravården för ytterligare undersökningar och om bebis inte vänt sig själv tills dess, ett vändningsförsök. Jag hoppas knodden bara är lite envis och vill att morsan inte ska ha det allt för chill, och vänder sig själv eller att vändningsförsöket lyckas. Jag är verkligen inte sugen på kejsarsnitt, även om det såklart är ett säkert och bra sätt att föda på. Jag har varit så taggad på vaginal förlossning och blir lite ledsen av att tänka på att jag går miste om det bara för att bebis råkar ligga med rumpan ner. Jag har läst på väldigt mycket om sätesförlossningar och har nästan bestämt mig för att önska det. Det ska tydligen finnas en grupp barnmorskor på förlossningen i Västerås som är mer erfarna i sätesfödslar som de brukar se till har jour när man planerar en sätesfödsel. Det viktigaste för mig är att jag får ett team med BM och förlossningsläkare som är bekväma med sätesfödsel, jag själv vet ju inte hur man föder barn egentlig. Ska bara klämma ut knodden och är villig att ta de direktiv jag får från barnmorskorna för en så säker födsel som möjligt. Sätesfödsel var ju väldigt vanligt förr, men tyvärr har ju kunskapen om dem tappats ute i verksamheten pga att det inte är många mammor som vill föda så. Vi får se på tisdag helt enkelt hur det blir, ett steg i taget. 

I övrigt mår jag bra. Har börjat svullna om fötter och ben, fått lite ont i lederna i händerna som förmodligen också beror på svullnad, foglossningen är som den alltid varit i princip.. Har nästa vecka kvar på jobbet innan jag går på ledighet, så sjukt!! 

Det blev ett långt inlägg, tack för att ni orkar läsa, haha!

Grapefrukt89 och Bananmilkshake tack för tipset! <3 Hittills har vi enbart lyckas baka massa lussekatter och fryst in :P

Ja, nu känns det nära men ändå inte. Känns som att beben hittat sin plats i magen och vill inte komma ut hehe. De enda tecken jag haft är att slemproppen lossnat och att jag har endel "mensvärk" på sistonde. Har även haft en del rikliga vattniga flytningar, var på kontroll vid förlossningsmottagningen för att se om det var fostervatten, men de kunde ej se det. Återstår att se helt enkelt :)

My gooood, känns som jag varit borta från verkligheten i evigheter... hur kan en så liten person ta upp exakt all tid?! Jag/vi hinner inte göra nånting! Att försöka få henne att sova på något annat än mig är omöjligt... så nu kör vi henne på magläge på min bröstkorg mellan amningarna för inget annat funkar. Sen när jag kan lyfta lite lättare så kanske jag iaf kan lägga ifrån mig henne på sidan om mig. Men kan inte lyfta och vrida samtidigt nu efter snittet. 

Gaaaah. :D Hoppas ni mår bra allihop och ser fram emot att läsa om lite fler nykläckta bebisar snart. :) 

Nu kommer mitt sena svar! :) Natten den 26/11 satte värkarna igång lite lätt  Tänkte bara att det var starkare förvärkar men sen efter några timmar vid kl 8.00 läckte det successivt och sen kände jag ett KLICK (!?) och då gick mitt vatten helt plötsligt. Det var då jag egentligen förstod att nåt var på gång...

Ringde till förlossningen i Lund  när mina värkar blev tätare och tätare kl 11.30 var jag på plats i Lund och var redan öppen 4 cm. Tiden gick och jag kämpade på med olika positioner, tens osv. men lutsgas primärt. Skönt det var att va lite "berusad" emellanåt hahaha. Öppnades ganska så snabbt, vid kl 18 var jag öppen 10 cm men krystvärkarna kom aldrig egentligen igång förrän jag fick dropp för att sätta igång värkarna. Sen vid 20-tiden kom värkarna igång som gjorde att jag kunde krysta ut henne. Så totalt typ 12 timmar som jag kämpade med att få ut henne.

Är nöjd med min insats och förlossningen i det stora hela. De var fantastiska i Lund. Önskar att jag hade kunnat vara med "närvarande" och inte skrika så mycket. Tyckte att boken "Föda utan rädsla" iaf gav mig verktyg för att klara av första halvan av förlossningen väldigt bra, kändes nästan lätt, men sen tog det över för mig med smärtorna. Jag hade satt epidural som ett alternativ "om det krisar" men eftersom att jag inte kände att det krisade förrän mot senare delen av förlossningen så blev det för sent för mig att sätta in den. Därför blev lustgasen och sambon mina enda hjälpmedel när det var som värst. Efter förlossningen hade jag ont i HELA kroppen för att jag hade spänt mig för mycket, det blev tydligen för överväldigande. Tappade också 1,6 liter blod (1 liter är maxgräns) så jag blev väldigt försvagad, blek och hängig efteråt.

Men som sagt, förlossningen, BB + patienthotellet i Lund tog väl hand om mig. Så jag kände mig alltid trygg. Alla var superfina och sympatiska så jag kände mig aldrig dum, jobbig eller ivägen. Det var väldigt fint att få uppleva. Så tacksam! :)

Hur har ni det Sellerin? Hur går det med allt?