BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET
Hej!
Här kommer en grupp för oss som, väntar vårat första barn i december 2021.
Jag tänker att det är roligt att dela med sig av våra BF-datum och vår ålder.
KNAS, 31 år, BF 7/12
Tjing!
-
-
Svar på tråden BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET
-
Jag är oxå i vecka 35 (34+4). Jag känner lite samma här. För mig handlar det nog mer om att man annars känner att man annars har kontroll över sin kropp/ känner igen den, men nu lever den sitt egna liv och man känner inte igen sig själv när man tittar i spegeln hehe. Samtidigt som jag försöker påminna mig själv att detta är normalt ^^.Russin112 skrev 2021-10-31 08:09:53 följande:
Hej allihopa! Jag brukar smygläsa lite här men har inte varit aktiv, jag är beräknad 7/12 med mitt första barn och är därmed i vecka 35 (34+4) idag. Jag mår kasst över min viktuppgång och tänkte kolla om det är fler än jag som sprungit iväg i vikten nu senaste veckorna? Jag har gått upp 18 kg varav 1-2 kg varje vecka senaste veckorna. Äter varken socker eller godsaker så antar att det är mycket vätska.
-
bananmilkshake skrev 2021-10-31 07:57:16 följande:
Wow Sellerin, det är ju bara 2 veckor kvar!! Så spännande. Tänk när du rapporterar här sen och har din lilla bebis. <3
Så skönt för dig att du haft en så smidig graviditet. Jag har ont överallt och kan knappt sova längre. Var du vältränad innan? Jag var en soffpotatis så det är nog därför, hehe. Räknar ner veckorna, gissar på att jag har ca 3,5 veckor kvar. Det blir ju inte mkt sömn sen heller förstås, men då är det iaf inte pga smärtor (förutom mitt snitt då men det räknar jag som en annan sorts smärta som dessutom medicineras bort).
Iiiih, kan ni alla förstå att vi snart har våra bebisar?! Vilken fantastisk vinter det här kommer bli!
Ja det är helt overkligt! Dock inga som helst tecken på att hon tänker anlända i närtid :D Allt känns som innan. Kanske att jag märker att hon blir större och större och rörelserna som hon gör lite mer långsamma och stora på något sätt, eftersom hon inte har så mkt plats längre! :) men börjat tänka mycket på förlossningen och hur jag kan göra det till en så bra upplevelse som möjligt, oavsett hur den kommer se ut. Och så gör ju även min sambo nu :)Bula2021 skrev 2021-11-01 10:16:31 följande:Det är ju jättesnart som bebis kan komma! Eller ja, faktiskt exakt nu kan den ju komma! SÅ spännande! Håller alla tummar för en bra förlossning :)
Kommit fram till att för mig handlar det om att inse att det är jag som ska föda barnet med stöd av min sambo. Tänker inte förvänta mig för mycket av personalen, de är där för min och barnets säkerhet, men det är jag själv som ska föda fram barnet. Det gör mig trygg och får mig att känna att all support och stöd som personalen kan ge, är en bonus!
Jag var i god fysik innan, både i kondition och styrka. Men det verkar som flera här i gruppen varit det och att sammandragningar, foglossning, svullnad och annat ändå dyker upp! Så jag är glad för att det är så enkelt denna gång, som sagt kan en ev graviditet nr 2 ju vara helt annorlunda! -
Hej!Russin112 skrev 2021-10-31 08:09:53 följande:
Hej allihopa! Jag brukar smygläsa lite här men har inte varit aktiv, jag är beräknad 7/12 med mitt första barn och är därmed i vecka 35 (34+4) idag. Jag mår kasst över min viktuppgång och tänkte kolla om det är fler än jag som sprungit iväg i vikten nu senaste veckorna? Jag har gått upp 18 kg varav 1-2 kg varje vecka senaste veckorna. Äter varken socker eller godsaker så antar att det är mycket vätska.
Så tråkigt att viktuppgången påverkar dig negativt
Det är ju så himla olika! En vän till mig gick upp från 60 kg till 90 kg under sin graviditet. Men i lugn och harmonisk takt gick hon sedan ned allt igen. Olika kroppar verkar ju påverkas olika! Kanske kan du prata med din barnmorska om det också? Hon kan förhoppningsvis komma med några kloka råd och tankar :) Hoppas du ändå kan försöka njuta lite av att ett barn ligger där inne och växer till sig :) <3 -
Sellerin skrev 2021-11-01 14:17:14 följande:Ja det är helt overkligt! Dock inga som helst tecken på att hon tänker anlända i närtid :D Allt känns som innan. Kanske att jag märker att hon blir större och större och rörelserna som hon gör lite mer långsamma och stora på något sätt, eftersom hon inte har så mkt plats längre! :) men börjat tänka mycket på förlossningen och hur jag kan göra det till en så bra upplevelse som möjligt, oavsett hur den kommer se ut. Och så gör ju även min sambo nu :)Bula2021 skrev 2021-11-01 10:16:31 följande:
Det är ju jättesnart som bebis kan komma! Eller ja, faktiskt exakt nu kan den ju komma! SÅ spännande! Håller alla tummar för en bra förlossning :)
Kommit fram till att för mig handlar det om att inse att det är jag som ska föda barnet med stöd av min sambo. Tänker inte förvänta mig för mycket av personalen, de är där för min och barnets säkerhet, men det är jag själv som ska föda fram barnet. Det gör mig trygg och får mig att känna att all support och stöd som personalen kan ge, är en bonus!
Jag var i god fysik innan, både i kondition och styrka. Men det verkar som flera här i gruppen varit det och att sammandragningar, foglossning, svullnad och annat ändå dyker upp! Så jag är glad för att det är så enkelt denna gång, som sagt kan en ev graviditet nr 2 ju vara helt annorlunda!Känner igen det med rörelserna! Det märks att hon är stor nu. :o
Jag fick ja till kejsarsnittet idag! Så nu hamnar jag också i november, men får datum nästa vecka. :) Vad skönt att du kunnat börja förbereda dig så bra mentalt, det är nog nyckeln till att det blir så bra som möjligt, helt klart.
Jag är avundsjuk, men också glad över alla som har en lätt graviditet! <3 Jag trodde inte jag skulle bli så här påverkad... men försöker ta det med ro ändå. Så här är läget just nu, och det är inte lång tid kvar!
-
Men alltså guuuud, nån mer som blivit sjukt blödig och lättrörd?
Vecka 36 nu, tror det smög sig på för någon vecka sen. Funderar på att fixa ett Fars dag-kort till helgen och grinar typ ihjäl mig vid tanken på allt min sambo gör för oss. Så fort jag tänker på honom i sin pappa-roll grinar jag ihjäl mig. :') Vill inte ens tänka på hur det blir när bebisen ska tas ut, jag kommer ju typ aldrig bli människa igen?!
-
Tack för era svar ang vikten. Jag vet ju innerst inne att ni har rätt, en liten människa växer där inne och vikten är oväsentlig. Men det är någonting med att man ökar i vikt och inte har någon kontroll över det själv som får mig att bli förtvivlad, jag känner liksom inte igen mig själv. Tack för tipset om att prata med BM också, har faktiskt gjort det men hennes svar var bara ?jag är inte orolig över din vikt så var inte det du heller?? men det handlar nog mer om det psykiska och inte det fysiska.
-
Be om att få träffa barnmorskemottagningens kurator, dom borde ha en egen!Russin112 skrev 2021-11-02 08:44:04 följande:
Tack för era svar ang vikten. Jag vet ju innerst inne att ni har rätt, en liten människa växer där inne och vikten är oväsentlig. Men det är någonting med att man ökar i vikt och inte har någon kontroll över det själv som får mig att bli förtvivlad, jag känner liksom inte igen mig själv. Tack för tipset om att prata med BM också, har faktiskt gjort det men hennes svar var bara ?jag är inte orolig över din vikt så var inte det du heller?? men det handlar nog mer om det psykiska och inte det fysiska.
Jag fick gå hos kurator pga min önskan om kejsarsnitt, först gjorde jag det bara för att underlätta processen att få beviljat, men det var fantastiskt skönt att få prata med någon, överlag. Vi sågs 3 gånger och har bestämt att träffas efter förlossningen också, lite bara för att prata om det och knyta ihop säcken lite och det känns jättebra. Men det förutsätter ju också att dom har bra kuratorer! Men kanse ge det ett försök? -
Känner igen det där, jag kan bli väldigt rörd och gråtig haha :) Tittar på tv4 play på BB med Emma Willis, och varje gång någon föder så blir jag så blödig xD Antar att det är för att man själv relaterar att det snart är sin egen tur :')bananmilkshake skrev 2021-11-02 08:34:24 följande:
Men alltså guuuud, nån mer som blivit sjukt blödig och lättrörd?
Vecka 36 nu, tror det smög sig på för någon vecka sen. Funderar på att fixa ett Fars dag-kort till helgen och grinar typ ihjäl mig vid tanken på allt min sambo gör för oss. Så fort jag tänker på honom i sin pappa-roll grinar jag ihjäl mig. :') Vill inte ens tänka på hur det blir när bebisen ska tas ut, jag kommer ju typ aldrig bli människa igen?!
-
Ja, verkligen! Samma här! Vårtgården är gigantisk ut på mig med... Jag solade knappt i somras eftersom att jag ville undvika få massa extra fläckar osv (är naturligt väldigt fräknig/fläckig) men det blev supermycket nu sista tiden ändå! Hahahah!Sellerin skrev 2021-10-28 21:18:17 följande:Tycker också mina bröst växt på senaste samt letat sig neråt. Samt att vårtgården ser helt gigantisk ut, haha! Har trott jag inbillat mig att jag fått fler leverfläckar, men nu när jag läser att du fått det så kanske det inte är inbillning trots allt
trodde mest det skedde i samband med sol, men det börjar ju bli ett tag sedan denna kropp såg solens strålar! -
Russin112 skrev 2021-11-02 08:44:04 följande:
Tack för era svar ang vikten. Jag vet ju innerst inne att ni har rätt, en liten människa växer där inne och vikten är oväsentlig. Men det är någonting med att man ökar i vikt och inte har någon kontroll över det själv som får mig att bli förtvivlad, jag känner liksom inte igen mig själv. Tack för tipset om att prata med BM också, har faktiskt gjort det men hennes svar var bara ?jag är inte orolig över din vikt så var inte det du heller?? men det handlar nog mer om det psykiska och inte det fysiska.
Det är så himla olika med vikten.. Det betyder inte att nåt är fel eller att du inte kan hitta tillbaka till din kropp igen. Jag har en vän som ALLTID gått upp runt 22 kg alla hennes 3 graviditeter. Hon är naturligt väldigt petite och slank men samlar väl på sig vätska under graviditeten. Allt som händer med ens kropp är ju en sån himla omställning som går att "komma tillbaka" från, många ggr helt och hållet...
Hoppas du kan finna ro och få ett lugn i detta. Det är inget fel att varken känna som du gör, eller att du känner att du har gått upp till en vikt som du är obekväm med. Det kommer att vända! Amningen är t.ex ett sätt för kroppen att hitta tillbaka till sin vanliga vikt igen. Finns massvis med andra grejer också att göra efter man förlöst barnet om nu amningen inte är för en..
Var snäll mot dig och ta hand om dig! Snart har ni er skatt ute i världen! <3