Jag var precis likadan som tonåring (allt medan syrran umgicks med kompisar jämt). Är väldigt introvert och efter en hel dag i skolan orkade jag helt enkelt inte med mer socialt umgänge. Jag är fortfarande likadan och är helst hemma och pular på med saker för mig själv. Det var först när jag läste boken Den tysta revolutionen av Linus Jonkman som jag begrep mig på mig själv. :) Rekommenderas varmt!
elsi: Korrekt iakttagelse. Forskning visar på att unga i väst umgås mycket mindre nuförtiden. De dejtar inte heller som förr och har en mycket senare sexualdebut. Så visst pågår det något märkligt, forskare brukar ofta koppla det till den moderna tekniken.
Bäst är väl att prata med sin tonåring. Är han/hon nöjd? Är det en självvald ensamhet eller något som skaver? Jag tror att många är nöjda med lugn och ro, men givetvis finns också risken att barnet mår dåligt över situationen.