Anonym (Love) skrev 2021-03-03 07:45:42 följande:
Det låter som ni har en plan och att ni får det att fungera bra som partners. Du verkar fortfarande se upp till och respektera din man. Tyvärr kan det nog i många fall vara så att man tappar lite respekt för varandra med åren och att man hamnar i ett gnällhjul där man kritiserar varandra för småsaker.
Men då har jag en teori, inte alls säkert, men jag ställer frågan. Jag tror att din man är en person att se upp till, han har pondus/bra jobb/status på något sätt som att han har drivkraft/egna intressen/tar hand om sig etc?
Jag tror att många problem i längre förhållanden handlar om att man blir lat och bekväm.
Jag ser upp till min man och vet att många andra gör det också. Dock har han inte något välbetalt jobb. Det är jag som har gjort karriär och förtjänar betydligt mer. Han har dock ett lite "macho" yrke (brandman) och är väldigt uppskattad på sin arbetsplats. Han är även otroligt duktig med allt praktiskt och mina vänner brukar kalla honom för Mac Gayver för han har alltid en lösning på alla praktiska problem. Han är definitivt inte macho till sin personlighet, men såklart vältränad på grund av sitt yrke.
Samtidigt vet jag att han är oerhört stolt över mig och den karriär jag har gjort. Vi är väldigt olika, men kompletterar varandra. Låter kanske lite väl klyschigt, men så är det bara.
Bara för att ingen skall tro att jag lever i förnekelse så måste jag ännu tillägga att vi naturligtvis har haft våra upp- och nedgångar. Vi kan bli rejält osams men vi håller stenhårt fast vid vad vår vigselpräst gav för råd åt oss. Det är okej att vara osams och till och med att gå o lägga sig osams. Det betyder dock inte att man inte älskar varandra. Så vi säger istället "godnatt skitstövel" (det var även det uttrycket vår präst använde). Låter kanske löjligt, men för oss har det fungerat.