Mindre sex ju längre tillsammans?

Ja. Väldigt många låter det bli så.
Och ganska många verkar tro att den enda lösningen är att byta partner eller möjligen att vara otrogen eller liknande.

Är det möjligt göra något åt det? Alltså att förebygga att det blir så eller att återuppväcka, utveckla och förbättra?
Ja, säger jag utan minsta tvekan.

För oss utvecklades det med barn och familjebygge, karriärer, sjuka föräldrar och annat, ungefär som för de flesta. Mindre och mindre sexuell attraktion, alltmera slocknande kärlek och ingen förälskelse, ju längre tiden gick.

Efter en kris vårt äktenskap för fem år sedan, förmodligen utlöst i samband med en ålderskris för mig, så bestämde vi oss så småningom att verkligen ta tag i problemet. Vi konstaterade att egentligen ville ingen av oss byta ut vår partner och ingen av oss ville vara otrogen.
Vi bestämde oss och vi gjorde allt och tog till alla medel vi kunde finna. Det var verkligen inte enkelt och ingen kvick-fix. Vi studerade massor på nätet, båda enskilt och även vi tillsammans och tog också hjälp av terapi, enskilt och parterapi. Faktisk provade vi tre olika terapeuter innan vi var någorlunda nöjda. Vi har också provat lite "flummigare" och skojigare saker och kurser.

Nu har vi ett bättre samliv än någonsin. Till och med mera och bättre sex än när vi träffades och var nykära.
Vi tar vara på att barnen nu är så stora att de ganska mycket kan klara sig själva, man kan faktiskt göra så som många säger att möta en ny vår när barnen blir större, tar vara på tiden och ordnar olika äventyr för oss själva, med väldigt mycket glädje och kärlek.
Vi är mera kära, och faktiskt nyförälskade lite då och då, vi har roligare och ser mycket mera positivt på oss själva och på vårt förhållande. Vårt liv och vårt sexliv är härligt. 

Det var nog mest på min mans initiativ eftersom jag befann mig i en ålderskris och var på väg åt fel håll.

Vi bestämde oss
och vi gjorde allt och tog till alla medel vi kunde finna.

Vi studerade massor på nätet, båda enskilt och även vi tillsammans.

Det var verkligen inte enkelt och ingen kvick-fix.

Det tog nog ett år att överhuvudtaget börja göra något konkret, eller innan vi åtminstone såg några riktigt påtagliga positiva tecken att vi var på rätt väg.
Sedan tog det nog ytterligare nästan ett år innan vi nådde några riktigt påtagliga resultat eller att vi lyckats helt sluta trilla tillbaka i gamla hjulspår.

Och det är fortfarande en pågående process, även om den idag mest präglas av glädje, tacksamhet och lust.

Mycket avgörande att vi tog också hjälp av terapi, enskilt och parterapi. Faktisk provade vi tre olika terapeuter innan vi var någorlunda nöjda. Det kostade en hel del pengar men vi såg det som en god investering eftersom vi ändå bedömde det som mycket billigare än att skilja oss.

Vi har också provat lite "flummigare" och skojigare saker och kurser. En del har nog varit till hjälp, andra mest på kul. Men humor och ha roligt tillsammans är jätteviktigt.

Så det är bara sätta igång och studera massor på nätet.
I början är det svårt finna det som är bra och konstruktivt, men med tiden lär man sig och det blir så småningom enklare och snabbare.
Men det kräver tålamod och envishet och att man är tillräckligt intresserad att investera den tiden.
Och tid får man massor av t ex om man skippar sociala medier och TV-tittande, vilket vi har minskat med minst 90%.