Anonym (Enkelt) skrev 2021-02-27 13:49:14 följande:
Om de inte vill umgås med honom utanför spelet, är det verkligen vänner då...? Kanske läge sen när corona lugnat sig att skaffa sundare sällskap.
Men när du säger att du stänger av osv, hur många veckor har du gjort det innan du gett upp? För det måste du ju ha gjort om man ska tyda din tråd rätt, ni har ju fortfarande samma problem med skrikandet.
Nolltolerans är något man bara ska tillämpa på sånt som spelar stor roll så om du verkligen inte står ut med skrik är det väl så, annars kan en varning vara på sin plats. Du ska inte alls behöva stå ut iaf, det är ett som är säkert, men han ska kunna bete sig normalt.
Tänk på det här: om han får otydliga gränser blir det mer och mer bråk, för han vet inte vilka regler som gäller och vad han kan förvänta sig. Ni blir båda två frustrerade för ingen får det de behöver, och han kommer att må sämre i slutänden. Du måste bestämma dig för en regel och hålla på den, och den ska gälla i 99 % av fallen för ibland, och det är låååångt i framtiden när han kan hantera regeln, ibland kan man göra undantag för barn som kan uppföra sig bra.
De är jättegoa vänner när de leker i skolan eller ute. Men det verkar som att de alla är besatta av olika spel.
Jag tror att det var 3 veckor som jag stod ut med förbudet innan jag lät honom börja pga vänner. Det var betydligt lugnare och han spelade bättre spel, och ihop med lillasyrran ofta. Det var bara så sorgligt att se honom deppa. Det blir ju också värre nu med Covid när de inte ses lika mycket utanför spelens värld.
Jag antar att jag får bestämma mig för om det är såpass viktigt och bete mig därefter. Det kan nog vara så att jag växlar lite mellan att prioritera mina egna öron att prioritera hans spelande. Antagligen beroende på mitt eget mående. Skrikandet och aggressionen leder ofta till att jag får stresspåslag som hjärtklappning.