Inlägg från: Anonym (Mammon) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Mammon)

    Hur dela utgifter och tillgångar rättvis?

    Anonym (Spara och slösa) skrev 2021-02-25 21:34:57 följande:

    Sparar de 10 000 kr i månaden betyder det att person 2 inte betalar av CSN utan det skulden går till kronofogden och växer. De kan totalt spara 9 000 kr/mån (förutsätter att person 2 får betala 1000 kr/mån till CSN och det är egentligen orimligt för det lånebeloppet) antagligen mindre (enbart på grund av studielånet).


    För att förenkla beräkningarna har vi plockat bort alla sådana faktorer såsom lönehöjningar, avbetalning av studielån, eventuell bostad etc etc. De exakta siffrorna spelar ingen roll utan diskussionen rör principerna.

    En part har hög inkomst men studielån. Den andra parten har låg inkomst men massor av pengar på banken. Hur fördelas utgifter? Hur fördelas tillgångar vid separation?
  • Anonym (Mammon)
    Kjell2 skrev 2021-02-25 21:32:47 följande:

    Så person två har valt att bilda familj med en låginkomsttagare?


    En rik låginkomsttagare.
  • Anonym (Mammon)
    Kara85 skrev 2021-02-25 23:29:07 följande:

    Jag tänker så här:

    Utifrån antaganden har varje person gjort egna val och inte offrat något pga den andra

    Person 1 har ett kapital på 3 miljoner, om vi räknar på en avkastning på 6% får hen inkomst av kapital på 15000/månad. Då har denna total inkomst på 25000/månad

    Person 2 har 30000/månad + CSN att återbetala

    Jag tycker att det mest rättvisa är att fördela utgifterna 50/50

    Förresten borde de minska sina utgifter då de har alldeles för höga utgifter, men om vi säger att de har samma utgifter så blir det så här

    Person 1 betalar 15000/månad och sparar 10000 (iom avkastningen på kapitalet)

    Person 2 betalar 15000/månad och betalar av sin studielån med 5000/månad och sparar 10000

    Drygt 4 år senare kommer de ha 1000000 sparat, 500tkr var

    Person 1 har kvar sitt kapital på 3miljoner så det blir totalt 3.5miljoner i kapital

    Person 2 har betalat av sitt studielån (eller 250 tkr av det) och har 500 tkr sparat

    Det är det mest rättvisa tycker jag


    En väldigt intressant aspekt där att ta med potentiell inkomst av kapital i beräkningen. Jag gillar det sättet att tänka.
  • Anonym (Mammon)

    Nu har jag läst igenom alla svar. Spännande hur olika man kan resonera. Jag ser två typer av resonemang: antingen anser man personernas befintliga tillgångar är något att ta hänsyn till vid fördelningen av utgifter/sparande eller anser man att det endast personernas inkomster som avgör fördelningen.

    Jag anser definitivt att tillgångarna är något att ta hänsyn till i detta fall. Person 1 har stora tillgångar och inget direkt behov av ett sparande. Person 1 kan även låta tillgångarna växa med 5-6% per år genom att placera dem i indexfonder. Däremot har person 1 låg inkomst och bör hålla hårt i sitt arv, definitivt inte använda arvet för löpande utgifter. Om person 1 ändå vill ha ytterligare ett löpande sparande så måste de sänka sina utgifter rätt rejält.

    Person 2 har visserligen en hög inkomst men samtidigt ett akut behov av sparande, dels för att återbetala lånen dels för att ha en tillräcklig buffert vid separation, möjlig kontantinsats till bostad etc. Tycker att det är rimligt att person 2 får hela sparandet på 10 000 kr/mån som nuvarande upplägg ser ut. Åtminstone initialt.

    Det är viktigt att båda personerna har tillräckligt med tillgångar för att skaffa sig ett drägligt boende vid separation. Inte minst för barnens skull. Det tycker jag man ska ta hänsyn till när man kalkylera om hushållets ekonomi.

    Så, fördelning vid separation efter 7 år blir:

    Person 1 behåller sitt arv + värdeökning om 5-6% per år (ränta på ränta) = ca 4 miljoner kr

    Person 2 får hela sparandet + behålla sina skulder = 700 000 kr.

    Båda personerna kommer förhoppningsvis kunna skaffa ett bra boende till barnen, utan behov av långa pendlingstider.

    Så tänker jag :)

  • Anonym (Mammon)

    Som tillägg:

    När person 2 väl har skaffat sig ett betryggande sparkapital kan man ju börja diskutera en alternativ fördelning av sparandet. Var den brytpunkten ligger någonstans tänker jag mycket beror på bostadssituationen på orten.

  • Anonym (Mammon)
    Anonym (G) skrev 2021-02-27 09:27:48 följande:

    Så den som har 3 miljoner ska bara sitta och gotta sig åt sitt arv och bli betalad för av en person som har studieskulder? Juste.


    Förhoppningsvis finns inga skulder kvar när person 2 väl skaffat ett betryggande sparkapital. Var brytpunkten ligger någonstans går ju att diskutera. 1miljon? 2miljoner? Osv.

    Tänk på att person 1 visserligen har stora tillgångar men samtidigt små förutsättningar att låna till en bostad. Person 2 har det precis tvärt om- lätt att låna men behöver spara till en kontantinsats. Någonstans finns en brytpunkt där person 1s behov av sparande blir större än person 2s. Men om arvet växer som det ska minskar ju behovet så klart.

    Är man en familj tycker jag att man ska se till hela familjens behov, inte minst för barnens skull.
  • Anonym (Mammon)
    Anonym (G) skrev 2021-02-27 10:00:29 följande:

    Absolut. Och då kan jag tycka att man måste se till person 2s behov också.

    Att låna är inte att äga någonting. Lånet kostar pengar. Förhoppningsvis ökar bostadens värde samma omfattning som räntan kostar.

    Jag kan tycka att bilden folk har av att lönen är

    Det enda som betyder någonting är rätt skev.

    Sparkapital är högst relevant när en person inte kan bidra till hälften av utgifterna. Har man tillsammans bestämt att ha så dyr boendekostnad kan jag tycka att båda bör ta smällen för det


    Håller helt med om att man behöver se till bådas behov, och det är ju det jag försökt att göra i mina resonemang.

    Däremot tycker jag inte person 1 i det här fallet ska ta av sitt arv för löpande utgifter. Det är inte ett hållbart ekonomiskt upplägg långsiktigt. I så fall får de sänka sina utgifter istället.
  • Anonym (Mammon)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 15:56:21 följande:

    Var och en står för sina gamla skulder eller sparande.

    Gemensamt sparande delas lika.

    Men då tänker jag också att de har ett boende där den med lägst inkomst har råd att betala hälften. Om den med högre inkomst vill ha ett bättre boende så får han eller hon stå för mellanskillnaden.


    Vilket gemensamt sparande syftar du på i detta fall? Totalt sparande är ju inte samma sak som gemensamt.. Om person 1 betalar 10 000 kr till den gemensamma kassan så finns med andra ord inget gemensamt sparande i just detta fall ..
  • Anonym (Mammon)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 16:55:15 följande:

    Det står i trådstarten att paret har sparat 1 miljon gemensamt, det tycker jag de ska dela lika om de separerar.


    Det står att det totala sparandet från inkomst uppgår till 1 miljon kr. Det står inget om vilken part som sparat dessa pengar. Står heller inget om att sparandet är gemensamt.
  • Anonym (Mammon)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 19:55:20 följande:

    Ok, då blir det ju svårt att svara på om man inte känner till detaljerna i den historiken.


    Det är det som är frågeställningen. Att utifrån parternas inkomster (och tillgångar) fördela utgifter (och därmed sparande)

    Om p1 tjänar 10 000 kr efter skatt, p2 30 000 kr efter skatt och utgifterna ligger på 30 000 kr- hur mycket ska respektive part lägga?

    Om de ska dela på sparandet 50/50 så innebär det i praktiken att p1 tar 5000 kr från sin inkomst till utgifter och behåller 5000 kr.

    P2 får I det fallet ta 25 000 kr från sin inkomst till utgifter och spara 5000 kr.

    Vid separation blir utfallet i ditt förlag att p1 dels får ånjuta en stor del av p2s inkomst, dels får behålla sitt stora arv+ potentiell värdeökning. = 500 000 kr från t2s inkomst + 3milj arv + drygt 1 milj värdeökning av arvet (6% per år som schablon) = 4, 5 milj kr

    P2 får 500 000 kr kvar av sin egen inkomst - 300 000 kr bostadslån = 200 000 kr. Inte ens tillräckligt som kontantinsats till en bostad.. Inte särskilt rättvist kan jag tycka.

    En följdfråga: Hur stora tillgångar ska en person ha för att det ska börja räknas? Vad händer om ena personen är arbetslös men samtidigt ekonomiskt oberoende? Ska den part som har en inkomst fortfarande bjussa på allt, inkl ett gemensamt sparande?
  • Anonym (Mammon)
    Anonym (G) skrev 2021-02-27 10:32:48 följande:

    Alltså ts. Person 1 kommer kunna öka sitt sparande med 150.000 per år genom indexfonder.

    Tycker du alltså seriöst att det är rimligt att person 2 skall stå för majoriteten av kostnaden och spara mindre än person 1 per månad?

    Person 1 som redan har ett kapital på 3 miljoner?

    Person 1 kan spara 125000 per månad om vi räknar med indexfonder.

    Person 2 10.000 (men inte ens det Eftesom hen ska betala på sitt studielån).

    Det rimliga här är att de delar 50/50. Person 2 kan då spara och betala av lån med 15.000 per månad. Person 2 ökar fortfarande sin förmögenhet med 7500 per månad.


    Fast värdeökningen är knappast stabil på 6% per år. I ett 20-årsperspektiv så är sannolikheten rätt stor för en sådan genomsnittlig avkastning, men på ett år kan det lika gärna vara -50%. Och krascher kommer med jämna mellanrum.

    Ett bättre alternativ är att se avkastningen från arvet som ett gemensamt långsiktigt sparande istället. Då får de skriva avtal på att t2 får hälften av arvets eventuella värdeökning vid separation, eller liknande.
  • Anonym (Mammon)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 21:02:42 följande:

    Då undrar jag varför p1 har gått med på att dra på sig utgifter som den inte har råd med, eller varför p2 har gått med på att de tillsammans ska dra på sig utgifter som de inte kan betala hälften var på.

    P2 måste inte bjussa på någonting, utan det är helt och hållet dennes eget val.


    Är det en förutsättning för alla relationer att man måste kunna betala hälften av allt och att det måste vara från inkomst pengarna kommer?

    Jag tänker att man får förutsätta att det här paret är överens om nivån på utgifterna. Även fast många i tråden upplever dem som onödigt höga.

    P1 har stora tillgångar så det är ju inte så att hen inte har råd.

    P2 kanske är helt ok med att ta en större del av utgifterna, eftersom P2s livsinkomst sannolikt kommer vara mångfaldigt större än p1:s. Däremot ser jag inte varför P2 ska ge bort av sin inkomst till P1 i rent sparande när hen själv står utan tillgångar, och dessutom är belastad av skulder.

    Jag var bara tvungen att skriva "henifiera" personerna nu :)
Svar på tråden Hur dela utgifter och tillgångar rättvis?