Anonym (Mår illa) skrev 2021-03-10 16:07:09 följande:
Jag ska beställa tid på vårdcentralen i morgon, jag får i mig hyfsat med vatten så jag tror inte inläggning blir aktuellt tyvärr.. hade varit skönt på nått vis eftersom jag har sådan ångest av illamåendet, det ligger så nära för mig.. gråter om nätterna och ligger i sängen på dagarna och bara försöker överleva.. men samtidigt vill man ju undvika sjukhus pga covid.
Jag känner mig precis som jag har feber, fast jag inte har det, kallsvettas om nätterna. Får panik och vill bara fly men det går ju inte. Ingen förstår hur jobbigt det är. Jag ska kolla upp stödgrupper tack för tips!
Hur länge mådde du så extremt illa? Jag har mått illa från plus men blir värre och värre är i v.8 nu.
Jag är så ledsen att berätta det, men med första mådde jag illa fram till förlossningen och med andra orakade det i vecka 26. Jag kräktes upp till trettio ggr/dygn fram till dess ungefär med båda, därefter minskade kräkningarna vid första graviditeten medan de faktiskt upphörde gradvis under andra. Det är utan tvekan det absolut värsta jag genomgått i hela mitt liv, o jag har tyvärr inte riktigt återhämtat mig än, såhär ett decennium senare...
Jag var som extremt åk-/sjösjuk oavbrutet och minsta lilla fick mig att kräkas. Det kunde vara ngt så enkelt som ett ljud eller skiftning i ljus. Allt som störde min zon jag behövde hålla mig i för att inte kräkas. Nätterna var vidriga och ångesten på max. Med andra tiggde och bad jag om abort, men läkarna på KK var faktiskt väldigt hjälpsamma i det o sade att de inte utförde det på nätterna, och när gryningen kom kändes det lite lättare igen...
Feberkänslan var påtaglig hela tiden pga uttorkning. Nu fick jag knappt i mig vätska, men ändå, uttorkning kommer snabbt, så var ändå observant på det!
Önskar dig all, all lycka till. Verkligen. Önskar jag kunde hjälpa dig, för jag minns så fruktansvärt väl hur förfärligt det var!