Anonym (TS) skrev 2021-04-24 22:35:59 följande:
Ja. Bara för att jag har det bättre ställt betyder det inte att jag vill avsätta halva min inkomst för att försörja barnen hos den andra föräldern.
De har det bra som det är. De har mat på bordet och får kärlek. Sen är det den andra föräldern som anser att de borde ha en viss standard. Hen vill gärna att barnen ska ha märkeskläder och dyra prylar och vill att jag ska bekosta det. Hen vill att jag ska köpa peak kläder och levis jeans och skicka dit så det ser "snyggt" ut att barnen bär märkeskläder. Men kläderna kommer inte tillbaka utan behålls där och barnen kommer tillbaka med urtvättade tröjor och jeans från HM.
År ut och år in har jag gång på gång fått fylla på barnens garderober med kläder här för att sedan långsamt se de sina bort när det varit hos den andra föräldern.
Jag har köpt en drös med billigare byxor och tröjor och lämnat dit som de kan använda när de är där. Men de kläderna kommer successivt tillbaka till mig och dyrare plagg behålls. Känns ganska utstuderat då billigare basickläder kommer tillbaka men de få märkesplagg de har "glöms" att skickas tillbaka.
Har gjort en lista där jag inventerat att jag köpt och verkligen fått se i hur stor skala hen behåller kläder och det är inte lite pengar det handlar om. Därför har jag lagt fram förslaget att hen själv köper en uppsättning kläder vilket möttes med stort motstånd.
Desamma gäller sportutrustning och övriga grejer som barnen har här. En elkick som ena barnet fick i julklapp av mina föräldrar t ex. Denne vill den andra föräldern att jag ska köra dit och tillbaka för att hen vill att barnet ska använda den där. Har sagt nej och då spelas det på känslor att det är för barnets skull och inte för den andra föräldern.
Jag tycker det kan vara bra för barnen att få se lite olika liv och kanske se att hårt slit lönar sig. Att jag pluggat och jobbat hårt för mina pengar medan den andra föräldern inte gjort det utan gått på bidrag hela livet. Då kan man inte köpa allt eller ha råd med allt man vill...
Mamman till mitt ex löste det på så sätt att direkt när barnet kom till henne från pappan så fick barnet byta kläder. Sedan tvättade hon kläderna och satte på dom igen när barnet skulle lämnas igen. Då hade iallafall inte mitt ex, barnets pappa, något att säga tillkom. Jo han kunde ha åsikter om att det luktade mycket tvättmedel eller för lite tbättmedelnoch sånna saker.
Mamman uttryckte det som att hon ?valde sina strider?. Var det värt att strida för? För det mesta var det helt inödigt eftersom hon ändå inte kunde vinna över en narcissist.
Därför blev det hon som betalade det mesta, alltid hämtade och lämnade och alltid fick fixa saker.
Väljer du dina strider eller strider ni om allt?
