Otrohet - gått ett år nu..

Berätta mer

1. Hur fick du reda på det ?

2. Vad hände när du konfronterade ? Erkände han? Förklarade han ?

3. Vad hände efter? Är kollegan helt ute ur bilden?

När jag har haft det så här jobbigt har jag gjort plus- och minuslistor. Listor där jag skriver allt bra och allt dåligt.
Sen funderar jag på vad som är viktigt för mig. Vad jag mår bra av.
Och jag funderar mycket på om jag är värd det här. Det här livet jag lever nu eller om jag är värd livet jag vill leva.
Sen funderar jag mera.

Det slutade i skilsmässa, inte pga otrohet utan av andra saker som kom emellan oss och vår relation. Kanske man skulle kunna kalla det otrohet. Det spelar ingen roll för det centrala är att jag börjar ta hand om mig själv, vårda mig själv och se till att jag själv mår bra.

Jag brukar inte höra till dem som direkt ger rådet att lämna vid kriser i förhållandet, men i det här fallet tycker jag att det är rätt klart att det är det bästa alternativet. Din man utsatte dig för ett enormt svek som du fortfarande mår fruktansvärt dåligt av ett år efteråt. Varför ska du fortsätta med något som uppenbart inte fungerar?

Det enda är att bryta upp, såna känslor lägger sig inte annars... måste få distans

Såklart pratar vi med varandra, jag gömmer varken frågor lr känslor. Är det något så tar jag det direkt. Och så hr det varit sen jag konfronterade honom.

Han erkände direkt, så inget maskande.

Varför jag vill få det att fungera är för våra barn, men oxå för att jag älskar honom, tror jag. Ställer även den frågan dagligen..

Jag vet varken in lr ut, upp lr ner..

Herregud, tre år?! Tror inte man kommer över något sånt, försök att gå vidare istället.

Oj, 3 år ts! Det är väldigt lång tid! Fanns det känslor inblandade eller det vet du inte? Jag har svårt att se hur man kan reparera ett sådant svek. Det var liksom inte ett ligg på fyllan. Har också svårt att se din man bryta bara sådär efter 3 år...r du säker på att det inte försiggår fortfarande? 

Ja, 3år är väldigt lång tid. Enligt min man så var det inga känslor utan bara sexet, jag vet inte vad jag ska tro där. Kollegan bodde nära arbetsplatsen så rast/lunch ink ett knull ingick dom dagar han jobbade. Dagen efter att jag konfrontera honom fick han välja mellan att dra självmant lr säga upp sig från jobbet och jag skulle ge allt en chans. Han sa upp sig dagen efter, och vad jag vet har dom ingen kontakt längre. Jag har sett att hon är blockad från hans sociala medier och även telefonnummer på mobilen. Jag har inte snokat/grottat mig i hans mobil, utan jag vill kunna lita på honom. MEN! Det är svårt, det ligger ju ändå i bakhuvudet, sveket. Att jag varit blind! Att han velat splittra oss som familj. Och nu ett år senare vet jag inte om vi tagit ett steg framåt lr två steg bakåt. Allt känns svart, mörkt och jobbigt. Som jag skrev tidigare så hamnar jag konstant i svackor. Jag tar mig ut för att må bra i 1-2 veckor, för att sen grotta ner mig i 1-2-3 veckor..